Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man fick Latinet att vika ifrån kyrkosången, ja så länge
att till och med vår psalmbok ännu i dag innehåller
några Latinska psalmer. Först genom kyrkoordningen af
år 1571 befriades landsbygden i Sverige ifrån den
Latinska sången, som dittills omvexlat med Svensk; men i
städerna inspädde man ännu till 1614 Latinska psalmer, och
djäknarna sjöngo i vissa kyrkor sina Latinska psalmer
om lördagseftermiddagen åtminstone ännu 1700. Den
första Svenska psalmbok utkom väl 1530, med titeln: Några
gudeliga visor, men innehöll blott 15 sånger; den
förökades i nya upplagor aren 1531 och 1536 med titeln:
Sven-»ka sånger eller visor, och långt derefber 1553 fick man
En liten sångbok att bruka i kyrkorna, samt ytterligare
åren 1585 och 1587 en Svensk psalmbok med liturgisk
anstrykning. Men bristerna i alla dessa voro alltför
synbara for att man länge skulle åtnöjas med dem, utan man
tryckte Den Svenska psalmboken i mångfalt förändrade
redaktioner åren 1601, 1623, 1627 o. s. v. I Finland fortfor
sannolikt den Latinska sången ännu långt efter det
Agri-kola anskaffat Finska andakts- oeh handböcker.
Kyrko skickets reformation gick icke lika fort och
beqvämt som reduktionen. Det finner man nogsamt af de
myckna katolska ’elementer som reformatorn Olaus Petri
bibehöll i sina första redaktioner af En handbok på Svensko,
hvilka trycktes 1529, 1533, 1537. I de handböcker som
derefter följde 1541, 1548 o. s. v. hade man gått mera
radikalt tillväga. Mest karakteristiska äro for mulär erna
for döpelsen och yttersta smöijelsen. I handboken af år
1529 heter det vid döpelsen bland annat: ”Här görs ej
behof att besvärja saltet, som härtilldags skett är, förty det
är af sin skapelse guds rena kreatur; men presten gifver
barnet salt i munnen och säger: Gud som dig skapat
haf-ver, upplyse dig och gifve dig visdomens salt” m. m. På
gfetska många ställen i formuläret förekomma korstecken;
presten skall taga olja och dermed göra ett kors på
bröstet och ett annat mellan skuldrorna på barnet; efter
trosbekännelsen och döpandet gör presten ”ett kors på J>*r-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
