- Project Runeberg -  Finlands minnesvärde män. Samling af lefnadsbeteckningar / Band 1 /
178

(1853-1857) [MARC] With: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Alla lefvande djur på det torra känna och med mer
eller mindre olägenhet röras af de ändringar som sig i
lnftcn tilldraga. Somliga af dessa ändringar äro lika
öf-ver hela verlden, men hafva dock sina omskiften, såsom
Torka och Fuktighet, Täthet och Gleshet, Tyngd och
Lätthet. Somliga rätta sig efter klimaten, såsom Köld och
Hetta. Somlige äro medicinens föremål allena, såsom
Gleshet och Täthet. Somlige äro samfalta med medicin
och politien, såsom Köld och Fuktighet. Hvarken
poli-tien eller medicin kunna ändra förenämnde luftens
allmänna beskaffenhet; men medicinens göromål är att så laga
om kroppen, att den ej skall af sagde luftens ändringar
känna olägenhet; och politiens skyldighet att tillse det
vid husbyggnad samt vid gators och vattuledningars
anläggande intet fel begås, som med luftens ändringar kan
instämma att skada invånarena till deras hclsa eller
hushållning.

Kölden är mycket starkare hos oss än i den södra
delen af riket. Dock hafva vi härtills varit lyckliga, ty
vi hafva icke behöft frysa så mycket som de der bo uti
långt mildare klimat, nemligen så länge vi haft godt
förråd på ved. Vi se deraf att menniskorna äro icke i samma
mon lycklige som deras klimat är lindrigt. Men nu be-

stås af åtskilliga lärde, icke allenast vid flere Tyska Academier, utan ock i
Schweitzerland.

Den andra är. att äfveu som de gamla Greker satte så mycket värde
på sitt eget tungomål att de ock kallade alla de folkslagen for Barbarer eller
Skrälingar, som ej okunde tala detsamma| så skulle det äfven anstå oss att
uti högaktning för vårt eget språk likna bade dem och andra tiyare folkslag,
som längesedan följt de Grekers efterdöme, helst värt språk har ickc allenast
längesedan kunnat utmönstra utur Lagfarenheten alla främmande ord utan ock
är i andra lärda ämnen rikeligen försedt med betydande ord af eget förråd.
Således talar Svensker man alara bäst, då han talar på Svenska; äfvensom
lian hederligast uppförer sig i gammal Svensk ärlighet, i Svenska seder och
i Svenska kläder, och mår biist då han leinnar utländskt klifs och häller sig
vid Svensk matredning och Svensk dryck.

Det tredje, att jag, tilj att göra desto mera gagn, ulvalt mig ett
phy-siskt ämne, som gränsar både till Medicin och Pohtien. Ty som Medicicin
ofta torde behöfva att anlita Politien om biträde, så kan Politien ingalunda
umbära ljus och råd af Medicinen. Detta mitt ämne kan och bör län <U låogt
flere till underrättelse än dem som hora under Academiens trånga junsdiction
och bör derflire förstås af flere.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:50:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finminn/1/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free