Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brukligt, att husfadren skärthorsdagsafton på uågot berg
vid hclaavalkiat spelte kantele till sin sång for de unga
som roade sig deromkring. Nu har den rena höga
runo-poesin lemnat rum för andefattigt rimmeri; violinbirfilare
gifva färg och fart åt stojande nymodiga danser och sjelfva
kantelcspclet har blifvit så sällsynt, att man numera for
sent söker taga närmare reda på tillgången dervid. Om
Dubeck ej misstager sig, har Bellinan nyttjat någon finsk
folkmelodi till en af sina sånger och är han således, långt
före Gottlund och Lönnrot, den förste som fästat
uppmärksamhet vid den finska inhemska melodin. Musiken
såsom konst vann insteg i Finland nära samtidigt med
den egenteligen nationela musikens försvinnande och
utvecklade sig här alldeles oberoende af denna. Derföre
kan den finska folksången också uti närvarande
betraktelse blygsamt draga sig tillbaka med den ursäkt ”att
hon ej fått gå i skola” (en ole opissa ollut) och likväl
glädja sig, om dock någon Finne såsom tonsättare inom
konstens område inlagt ära. Framtiden får visa om
kantele i någon förändrad gestalt förmår frambringa högre
och gladare toner än hittills.
Sedan böljan af 1600-talet finna vi att musik blifvit
idkad vid våra skolverk. I det tio år fore akademin
stiftade Collegium eller Gymnasium Aboense öfvades
tia-geligen kl. 12—1 musiken såsom en mycket kär
sysselsättning i Collegii leetorium, och i skolan lärde en
di-rector cantus med kollegernes biträde i rektors närvaro
koralmusik. Då Åbo akademi 1640 invigdes, gingo främst
i processionen från slottet tre trumpetare och herpucker,
de der sin tjenst med all flit gjorde. Grefve Brahe, som
med sitt följe kom på en galeja tUl staden, mottogs
med trumpetstötar och pukslag vid presidenten Kurcks
hus. Uppe på akademin musicerades directore cantus
Samuele Hartmanno, med afbrott af styckeskott från
kyrkogården och grefvens galeja i Aura å. Musiken bestod
af en slags harmonisk sång och kallades diskantering.
Dessa sångare begagnades rätt ällmänt till koralsång vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
