Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omkring åtta år gammal följde kan henne for st till
Ta-vastehus sedan till Nurmijärvi, hvarest de bosatte sig
först på Ylbstalo hemman i kyrkobyn, sedan på Berttnla
hemman i byn af samma namn. Få denna bys mark bodde
äfven en klarinettblåsare vid Nylands regemente vid namn
Westerberg med sin familj. Han hade fem söner, af
hvilka tre sedan för korthets skull kallade sig Wester.
Henrik och Johan dogo i Finland, men Kristian, Erik
och Gustaf, öfverflyttade efter freden 1809 till Sverige.
Alla hade de ärft fallenhet för musik, hade tillfälle att
från spädaste åren hemma öfva sig och gingo äfven alla
in vid militärmusikkorp8er. Henrik berömmes i
synnerhet att hafva varit god klarinettblåsare; han blef
tamburmajor och dog i Helsingfors. Det var sannolikt han som
tillfälligtvis blef Crusells första musiklärare. Händelsen
var följande. På Nummlahti egendom nära Berttula bodde
en afskedad löjtnant Er. Lorenz .Armfelt, gift med
fröken Hedda Sofia Armfelt, dotter till kapten Karl
Armfelt, hvilken egdc det par mil derifrån i samma socken
belägna godset Kytäjärvi (Näs). På begge dessa
egendomar gick den unga Crusell ibland ärender, och hade
af informatorn för barnen på Nummlahti fått låna en
förskrift, efter hvilken han på egen hand lärde sig skrifva.
Nu ville han äfven lära sig musik likasom Westerbergs
barn i grannskapet, hans lekkamrater. Som vänskapsband
och öfverenskommelser i barnaåren lätt äro knutna, träffade
han med den förrnämnde icke mindre vettgirige Henrik
den öfverenskommelse, att Berndt Crusell skulle lära
Henrik skrifva emot det att denne skulle lära Crusell blåsa
de klarinettstycken han kunde. Innan kort hade den
unga Bernhard på en gammal klarinett med endast tvenne
klaffar lyckats uttaga icke allenast dessa stycken, utan
äfven alla dem, han kunde sjunga och dem han hört fru
Armfelt* spela på klavér. Detta väckte uppseende och hade
till följd, att löjtnant Armfelt föreslog honom att följa
med sig på en resa till Sveaborg i Januari 1788, till
hvilket ädelmodiga anbud den unga gossen ganska gerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
