Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derpå till Upsala, der han blef inskrifven vid akademin
såsom student. Här fortsatte han sina vetenskapliga
studier under seniorn vid österbottniska nation, sedermera
kyrkoherden i Fredrikshamn Johan Sipelii enskilta
inseende och handledning. Under samma tid kom han i
närmare beröring med samma nations dåvarande kurator
Isaak Björklund, hvars älskvärda personlighet och goda
kunskaper redan der på orten ådragit sig förtjent
uppmärksamhet Utom de offentliga föreläsningar, som
Nylander träget bivistade, deltog han jemväl i collegia
dis-putatoria och examinatoria och in stilo, och begagnade
sig derjemte af mag. docentis i orientaliska språken, den
infödde Juden Simon Rosenboms undervisning i hebraiska
och syriska språken. Anda till år 1722 förblef Nylander i
Upsala, hvarunder theologin utgjorde det närmaste
föremålet för hans vetenskapliga sysselsättningar; och sedan
fäderneslandet återvunnit en hugnelig fred, begaf han sig
nyssnämnde år till Åbo, der akademin då om hösten
högtidligen öppnades till den finska ungdomens förkofran i
vetenskaplig bildning. I Åbo hade Nylander den för hans
framtid betydelselfulla förmån att omhuldas af professor
D. Juslenius, hvilken antog Nylander till informator for
sin son David. I Juslenii närmaste omgifning, som
fortfor i två års tid, vunno Nyländers språkstudier mera
grundlighet och stadga, så att han under samma tid författade
sitt första lärdomsprof i filologia bebraea: Migdol ez, eller
den trästol, hvarifrån Nehemias höll sitt tal till folket
(se Neh. 8: 4), hvilken disputation han under prof.
Juslenii inseende år 1723 offentligen försvarade. Denna
disputation har redan i så måtto sin särskilda betydelse, att
den efter Åbo akademis restauration var den första, som
här ventilerades. Efter afiagda andra prof* blef han filosofie
kandidat och försvarade derefter 1724 under prof.
Sca-rinö praesidio sin gradual-disputation: ”de carentia juris
in bestiis”, eller, ”att de oskäliga djuren ingen lag är
föreskrifven”. Nyssnämnde år blef han af
landshöfdin-gen i Åbo, generalmajoren, friherre Otto R. Yxkull kal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
