Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
in på en farlig och orättmätig väg. Ty såsom utlänning
ville han brådstörtadt förändra allt till likhet med
kyrko-skicket i Tyskland; konungens ynnest förvärfvade han
sig lätt genom sin lära att den mest oinskränkta makt,
äfven rörande kyrkoärender, borde lemnas i suveränens
händer, samt att kyrkornas plundring på all papistisk
granlåt, isynnerhet silfver, guld, koppar och annat dylikt
som hade penningevärde, borde ske mycket grundligare
och strängare än man hittills vågat. Despotismens
be-fordrare i kyrkoärender, innehade han sjclf såsom
superintendent för hela riket en i konungens namn utöfvad,
nästan påflig myndighet, ehuru lyckligtvis icke
synnerligen länge. Normanns och Agrikolas ankomst till
Stockholm gör derföre på sätt och vis epok i Sveriges och
Finlands reformationshistorie; dock så att Agrikolas
verksamhet här i vårt fädernesland alldrig var annat än
välgörande och helsosam. Att han stått i något intimare
förhållande till Normann låter icke bevisa sig, ej
heller att han haft någon del i dennes brådstörtade
kraftåtgärder.
Agrikola var derförinnan icke alldeles obekant för
konungen. Under sin vistelse i Wittenberg hade han
nemligen den 20 augusti 1537 tillskrifvit konungen och
begärt något prebende, helst S:t Laurentii vid Åbo
domkyrka, såsom stipendium for att kunua fortsätta sina
studier i Wittenberg; såsom prestvigd och ännu kallande
sig ”episeopi Finlandcnsis scriba” kundo han också måd
något skäl göra anspråk på prebende. Märkligt är att
han redan i detta bref säger sig bafva för någon tid
tillbaka begynt öfversätta Nya testamentet på Finska; detta
högst vigtiga arbete skulle således till någon del blifvit
utfördt på Tysk botten, eller begagnades åtminstone
såsom skäl vid prebendc-ansökan. Denna synes dock hafva
lemnats utan afseende, ty den 3 mars 1538 begärde
Agrikola ånyo i bref till konungen och för samma orsaks skull
något prebende, ”emedan sådana beneiicia äro för deras
skull, som akta på kyrkans tjenst till Guds ära och ed.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
