Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de sändebud som komme att afgå till zar Ivan; denne
Knut hade fullgjort sitt uppdrag och återvändt till
Sverige den 24 september, till följe hvaraf ett stillestånd slöts
i Alakylä den 15 oktober 1556. Mot årets slut afgick
sedan ifrån Sverige en beskickning, bestående af
riksrådet Sten Eriksson Lcjonhufvud, erkebiskopen
Laurentius Petri, biskopen i Abo Mikael Agrikola, Bengt Gylte
till Påtorp, Knut Knutson till ökna och sekreteraren Olof
Larsson. Dessa sändebud skulle underhandla om fred,
emedan Gustaf I kände sig icke äga tillräckliga medel
att med kraft fortsätta striden, som dessutom hade mer
karaktären af ömsesidiga oordnade plundringståg än af
ett ordentligt krig, och emedan det svårt härjade östra
Finland längtade efter slut på den ändamålslösa ofreden.
Sedan sändebuden den 10 januari 1557 begifvit sig ifrån
Viborg, den 28 i samma månad inträffat i Nowgorod och
der till en början blifvit väl emottagna, hände den
olyckan att någon af deras folk i okynne brände några
Ryska andliga målningar, hvarföre de omringades af 300
man och bevakades tills den brottslige blifvit utlemnad,
hvilket gjorde ett uppehåll af 11 dagar i deras resa. De
kommo dock fram till Moskva den 21 februari,
underhandlade med zaren den 9 mars och lyckades få fred på
40 år sluten och undertecknad den 2 april 1557. De hade
också för underhandlingens bättre framgång medfört en
mängd skänker, bland annat åt storfursten ”ett stort
kre-denskar med segerverk och några kooser och andra
sölf-stop”, åt Novgorods ståthållare och de förnämsta hos
storfursten ”en hop svarta räfvar och bäfrar”, samt åt
tolkar och dylika ”några silfverstop och silfverskålar”.
Utom fredsunderhandlingarne skall, enligt några
historie-8krifvare, äfven en disputation i religiösa ämnen hafva
försiggått i Moskva. Tillgången vid denna nog komisaa
disputation beskrifves af Dalin (efter Hallmans Historia
Olai et Laurentii Petri) sålunda: ”Storfursten ville då
höra ett samtal i religionen mellan Svenska erkebiskopen
och Rysslands patriark: han åstundade det på Tyska, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
