Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1557. Han hade en son Kristian (död 1586), som en tid
var rektor i Åbo skola, blef biskop i Reval 1584, och
adlades samma år med namnet Lejonmark, ehuru hans
närmaste afkomlingar, bland hvilka tvenne efter
hvarandra voro kyrkoherdar i Uskela, bibehöllo det gamla
namnet Agrikola som utan tvifvel var mer lysande än det
nya. Först den senare kyrkoherdens i Uskela son Sven
upptog år 1686 ånyo namnet Lejonmark, och dog som
vice-president i Åbo hofrätt 1728.
Mikael Agrikolas verksammare deltagande i
reformationsarbetet kan räknas ifrån år 1540 framåt. Just då
afträdde den statskloke, sjelfständige och frihetsälskande
Laurentius Andreae ifrån det offentliga lifvets skådeplats,
störtad af lycksökaren Peutinger och den här ofvan nämde
Norm arm, hvilka slafviskt gynnade och underblåste
konungens passion för absolut envälde och girighet samt
försökte omskapa Svenska kyrkans skick efter Tyskt
mönster. Då gafs också åt Georg Normann, som
utnäm-des till honungens ordinator och super attendent, en
fullkomligt oinskränkt makt i alla kyrkoärender, ehuru
ut-öfvad i konungens namn; han skulle tillsätta alla
pre-ster, kunde också afsätta dem utan vidare omgångar, han
fick anställa visitationer och ur kyrkorna borttaga hvad
han behagade, ända till koppartaken på dem, han
förordnade huru gudstjensten skulle förrättas, pålade
pre-sterskapet utskylder efter behag, o. s. v. Med dessa
åtgärder upphäfdes i sjelfva verket Vesterås recess och
ordinantia, ty i dem hade på långt när icke så vidsträckt
makt blifvit gifven åt konungen. Mycken skandal
uppstod dertill ännu genom ett rått och våldsamt utförande
af denna plan, hvarföre icke annat kunde hända än .att
missnöjet blef allmänt ibland folket. Det var ett
bild-stormeri, som kostade Sverige och Finland större delen
af dess minnesmärken ifrån medeltiden; ty om sådana
kyrkliga monumenter hade helst något penningevärde,
borttogos de och uppsmältes. Pergaments-manuscripterna
samlades och sönderskuros till permar för räkenskaps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
