Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själadagen den 2 nov., Mårtens dag 11 nov., Elisabeths 19
nov., Clemens 23 nov., Katarinas 25 nov., Andreas 30
nov., Barbaras 4 dec., biskop Nicolai 6 dec., Annas 9
dec., Thome 21 dec., Stefans 26 dec., Johannia evang.
27 dec., menlösa barns dag 28 dec., Henriks 19 jän., Pauli
omvändelses 25 jän., Agathaa och Dorotheas 5 och 6 febr.,
Mathias’ 24 febr., Marci 25 april, Philippi och Jacobi 1
maj, Barnabe 11 juni. För alla dessa högtids* och hei*
gondagar gifvcs särskilda collecter; troligen betraktades
dc ännu då i folktraditionen såsom helgdagar. De afljstes
väl småningom vid reformationen, men fortforo dock länge
att anses med mera vördnad än andra dagar i året, och
apostladagarna bibehöllo sig såsom halfhelgdagar ända till
1772. Agrikola fann väl ingenting ondt deruti om man
läste böner äfven på dessa fordna festdagar; ty han hörde
icke till de okloka ifrarena emot all katolsk tradition.
Bokens typografiska utstyrsel är för de tiderna god,
ehuru tryckfelen äro öfver höfvan talrika äfven om man
skulle skrifva en god del af dem på författarens osäkra
och vacklande ortografis räkning. Men boken kunde ock*
så knappast blifva korrekt, när den trycktes på andra
sidan hafvet ifrån författarens vårdande hand, i
Stockholm, på ett språk som derstädes var fullkomligen
obekant och som dessutom nu for första gången framträdde
i tryck. I ett bref af år 1547 talar Agrikola om sin
”kapellan herr Mikael Stephani, vid prenteriet i Stockholm
nu stadder”, hvaraf man kan förmoda att han enkom för
korrekturets 6kötande hade skickat nämde prestman till
Stockholm. Nyss anförda år torde Nya testamentet hafva
varit under tryck; men man vet derföre icke om samma
Mikael Stefansson hade vården äfven om bönebokens
tryck några år förut. Några träsnitt äro inströdda här
och der i textén. Till sitt innehåll och hela anordning
har boken ännu en öfvervägande katolsk färg, synbar
äfven deruti att Latinet ofta förekommer i bredd med
Finskan, stundom till och med såsom förklaring på den
senare. Men just genom denna sin halfkatolska halt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
