Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var den särdeles tjenlig att bilda öfvergången ifrån de
gamla religiösa foreställningarne till de nyare.
Hufvud-saken var att man genom den vandes vid att nalkas Gud
i bön på sitt eget modersmål, hvilket på den tiden var
en ovan djerfbet i Finland. Också anser Agrikola i
företalet nödigt att urskulda de heliga bönernas profanerande
genom en öfversättning från kyrkans helgade språk
Latinet, hvarvid han begagnar följande enkla och naiva, men
fullkomligt tillräckliga bevisning:
”Kyllii se kuule Suomen kielen
Joka ymmertii kaikkein mielen.’’
Satsen var sannolikt icke ansedd för lika
axioma-tisk på Agrikolas tid, bland ett obildadt, för vidskepelse
böjdt och på bönefonnlernas magiska kraft troende folk,
som den är det i våra dagar, för det kalla protestantiska
förståndet. Oaktadt sitt brokiga innehåll och sin
obetydlighet i anseende dertill att den innehöll mest
öfversätt-ningar, synes boken hafva emotfagits med mycken
begärlighet och varit högt värderad; åtminstone säger en
samtida författare, Juusten, att ”den dagligen nöttes af alla
Finnars händer”. Dermed förstås väl: af alla dem bland
Finnarne som kunna läsa i bok; således företrädesvis
pre-sterna, och de lekmän h vilka bi vistat någon skola. Bland
allmogen deremot torde vid denna tid boksyntheten hafva
varit ytterst sällsynt eller allsingen; annorlunda kunde
det icke heller förhålla sig då tryckta böcker ännu voro
rariteter och nästan alla pä Latin.
Ehuru Agrikolas skriftställen egentligen blott
åsyftade att befordra landsmäns religiösa undervisning och
uppbyggelsc, kom han dock någon gång, liksom
händelsevis, att beröra den etnografiska och historiska
forskningens fält. Detta skedde i de företal hvarmed han
utstyrde alla sina böcker, och som icke sällan voro
versifierade. Så har han i företalet till sin öfversättning af
Psaltaren, tryckt liksom alla de öfriga i Stockholm, och
daterad den 28 augusti 1551, lemnat en uppränning till
Finsk mytologi, hvilken ofta ända till våra dagar blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
