Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu for erhållande af ett sådant tillstånd och privilegium,
eller måhända for att få sina skrifter tryckta på
konungens bekostnad, men. Agrikola beder i många bref om
förespråkare bos konungen för tryckningen af sina
skrifter, synnerligen Nya testamentet och Fsaltaren; han
vänder sig dervid än till sin gynnare den oftanämde
Nor-mann, än till boktryckaren Araund Larsson, hvilken
genom Olof Petri skulle förskaffa honom konungens
bevågenhet. Det synes troligt att Nya testamentet och
Fsaltaren trycktes på allmän bekostnad, men de öfriga
Agri-kolas skrifter på hans egen. Bland sina privata utgifter
nämner han ”den del som de evangeliska böckers
omkost-ningar bekräfver”, och omtalar sitt författareskap i sådant
sammanhang att man måste fatta det såsom en uppoffring,
såsom kräfvande dryg försakelse för den goda sakens
skull. Han sökte utverka sig tillstånd att få använda ett
privat testamente, troligen gifvet till fromma bruk, som
han hadc i sin värjo, till tryckningskostnaders
betäckande; men om detta testamente är för öfrigt ingenting
bekant, ej heller om hans begäran bifölls.
Angående språket i denna upplaga säger öfvers. i
företalet: ”ehuru dessa folk (nemligen Karelare, Ta
väster, Österbottningar o. 8. v.) hafva mångahanda språk
och talesätt, sa att hvar och en af dessa provinser har
något olika spräkbrytning ifrån de öfriga, så kallas dock
hela stiftet Suomen maa (efter provinsen Egentliga
Finland), som också är liksom de öfrigas moder, ty denblef
först kristen och här i Abo finnes hela landets
moderkyrka och biskopens säte; derföre är Egentliga Finlands
språk mestendels begagnadt i dessa Nya testamentets
böcker, dock så att när behofvet det fordrat äfven de andra
provinsernas språk, talesätt och ord blifvit hit inpassade.”
Med Suomenkieli menade ännu Agrikola och många efter
honom blott den Finska dialekt som talades i provinsen
Egentliga Finland; och han ansåg sig böra följa den af
samma skäl som hufvudstadens språk vanligtvis blir skriftspråk.
Ofvanstående yttrande synes dock bevisa att han kände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
