- Project Runeberg -  Finlands minnesvärde män. Samling af lefnadsbeteckningar / Band 1 /
418

(1853-1857) [MARC] With: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vid regementerne många numror lediga, dels emedan
ro-tarne blifvit anslagne till andra ändamål, dels till fblje af
tillfälliga vakanser, dem man vid krigets plötsliga utbrott
ej hade tid att fylla. Den styrka som kunde möta fienden,
nedsattes derigenom till endast 17,200 man. Svenska
hären kunde vid denna tid icke mäta sig i militärisk
utbildning med de arméer, som deltagit i de stora samtidiga
krigen; beklädnad och utrustning lemnade mycket öfrigt
att önska, manskapet saknade öfning samt befälet, nästan
utan undantag, all vana vid falttjensten. Dock stodo de
finska trupperne i dessa hänseenden framom de öfriga och
bildade likasom kärnan af svenska armén.*) Men vid
alla regementer, såväl de svenska, som de finska, var
manskapet modigt, kraftfullt och härdadt mot mödor och
försakelser; 8ärskildt voro finnarne väl öfvade i eldvapnens
bruk, samt gällde for säkra skyttar. Det lägre befälet
utmärkte sig genom nit och mandom, men var delvis,
särdeles vid vargeringen, alltför bedagadt samt i saknad af
nödiga kunskaper. De högre officerarne röjde stundom
mindre skicklighet, samt ofta nog en olycklig böjelse att
låta sitt handlingssätt bestämmas, ej af rent militäriska
grunder, utan af den politiska ställningen, den de hvarken
kunde eller behöfde bedömma. I några få, enstaka fall
visade de äfven ljumhet för fosterlandets sak, samt
motvilja att gå de från ett fälttåg oskiljaktiga mödor och
försakelser till möte.

Konung Gustaf Adolf hade, envis och otillgänglig for
Bkäl som vanligt, uraktlåtit att taga några mått och steg

rtjenst som dragoner och voro nu förvandlade till lätt infanteri. Kajana
plägade sällan lialla möten, hvårföre den var alldeles oöfvad: den borde
i krigstid ökas med värfvadt manskap till en styrka &f 700 man, hvilket dock
icke denna gång kunde ske. Deremot utskrefs, sedan kriget var begynt, var*
geringsmanskap i Österbotten, hvarest äfven nyodlade hemman, hvilkas
beviljade frihetsår tilländalupit, nu måste ställa soldater. Sålunda bildades Wasa
reg. om 657 och Uleåborgs fribataljon om 274 man, med h\ilka armén
sedermera förstärktes om våren 1808. Jfr. om Finska arméns bestånd Krigs
Fet.-Jkad. Hand. f. 1852 samt Litteraturbladet f. 1854, Nio 4.

*) Cardellt Tal öfver Adlercreutz, pag. 17, i Tal, hdllne i Krigs
Fet.-Akad. 1811—1815.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:50:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finminn/1/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free