Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slaget vid Oravais var det sista der Adlercreutz förde
befälet, och det blef ett nederlag, hvarföre, då man
ge-menligen vill dömma blott efter utgången, hans beteende
under striden blifvit skarpt och obilligt tadladt. Man har
sagt att hela drabbningen lefvererades utan något rimligt
ändamål, att den bordt och kunnat undvikas. Ofvanfore
är dock visadt, huru oundgängligen nödvändigt det var att
uppehålla Kamenski, for att vinna tid till fiendens
tillbaka-drifvande från Ny- och Gamla Karleby, samt till
återställande af den förstörda bron vid Kauko. Uppfattadt från
en nog inskränkt fosterländsk ståndpunkt, har ”blodbadet
vid Oravais” blifvit klandradt som ett känslolöst
uppoffrande af finske krigare, hvilka, om de hunnit till Kalix,
der fått sträcka gevär och sedan oskadde och välbehållne
kunnat aftåga till hembygden. Vi hafva dock visat att
flertalet af de krigare, som här så manligt kämpade for
Finland, voro svenskar, och att det var deras hjertblod,
som rikligast färgade marken. Sist har man ogillat att
Adlercreutz, från försvar öfvergående till anfall, ryckte ut
från sin fasta ställning mot fienden. Det var dock samma
manöver, som vid Siikajoki, och företagen af alldeles
samma anledning. Der lyckades försöket att genombryta ryska
centern, och för sitt djerfva beslut har Adlercreutz blifvit
ända till öfverdrift prisad; här strandade hans anfall, just
i sjelfva segrens ögonblick, mot Kamenskis på slagfältet
oförmodadt uppträdande reserv, och man har skoningslöst
fördömt hans djerfhet. Adlercreutz torde utan tvifvel hafva
öfverilat sig, då han äfventyrade sin redan vunna
ovedersägliga fördel, genom att fullfölja den för långt, och om
han varit försigtigare, så hade han med en seger, ej med
Helsinge regemente, som till större delen stod i reserven, led minst, ehuru
dess förlust steg till 13 officerare och 230 man. Upplands och Vesterbottens
reg. blefvo i synnerhet medtagne. Finnarne Jörlorade ungefär 300 man, hvaraf
3 officerare ocn 105 soldater belupo sig på Savolax-brigaden. Hedrande för
båda arméerna var att så få troféer eröfrades under fälttaget Blott vid
Re-voiax och Pulkkila, der de blefvo alldeles sprängde, miste ryssarne fanor och
fältstycken, men sedermera hvarken vid Lappo,o Alavo, Lappfjärd eller andra
ställen. Finnarne förde också sina med sig från Salmi och Oravais, ja, till
och med under reträtten från Karstula räddades alla kanonerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
