Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derstöd af den öfriga hären. I synnerhet soijde
kronprinsen för svenskarne; ”hittils”, skrifver Adlercreutz, ”har
svenska armén ganska obetydligt deltagit i krigshändelserna;
prinsen sparar oss i det längsta.” *) Det var först sedan
man nog allmänt inom de tyska härarne börjat håna ”die
schwedischen Zuschauer”, som Adlercreutz vid Leipzig,
under sista dagens strid, fick tillstånd att föra några
svenska bataljoner i elden, hvilka då inlade mycken ära.
Efter denna seger tågade svenskarne, jemte en del af den
öfriga nordarmén, mot Frankrikes bundsförvandt, Danmark,
som dock, efter ett kort fälttåg om några veckor, tvangs
att i Kieler-freden afträda Norge. Svenska hären tågade
nu mot Frankrike, gick öfver Rhen i Febr. 1814, samt
belägrade Maestricht, då Napoleons fall slutade kriget.
Carl Johan afreste nu till Paris och Adlercreutz fick
befälet öfver de till sin hembygd återvändande svenska
kri-garne. I Maj lemnade han likväl i Lippstadt detta befäl åt
general Sandels, samt hastade förut till fosterbygden, emedan
norrmännen ej ville erkänna Kieler-fördraget, utan med
vapenmakt satte sig emot föreningen med Sverige, hvarföre
ett fälttåg mot dem blef af nöden. Sedan trupperne
hunnit hem från Tyskland, öppnades detta i Juli, och
Adlercreutz fungerade åter som chef for generalstaben; dock
varade kriget blott fjorton dagar, samt bestod i några
mindre träffningar, hvarefter en vapenhvila afslutades, och nu
tillvägabragtes föreningen emellan de båda rikena utan
svårighet.
Oaktadt de utmärkelser och nådebevis Adlercreutz
tid efter annan fått emottaga genom Carl Johan, voro de
likväl till lynne och karakter alltför olika, för att
hjertli-gare kunna närma sig hvarandra. Kronprinsen, liflig och
lätt hänförd, fattade sina beslut enligt ögonblickets
ingif-velse, och gaf då befallning om mångt och mycket, som
vid närmare skärskådande visade sig otjenligt, och derföre
*) Bref till Toll af d. 1 Sept. 1813 i Fältmarsk. Grefve J. C. Tall.
Biograf. Teckning. 2 Del. pag. 237.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
