Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ibland de allraförsta Finska diktare var Veman ändock
icke, utan runor öfver märkliga tilldragelser hade begynt
visa sig i tryck kort efter den stora ofreden, och
isynnerhet hade en och annan efter den tiden begynt skrifva
dedikationer och gratulationer på Finsk vers såsom bihang
till disputationerna, ehuru dessa merendels voro
utomordentligt dåliga. De voro likväl en svag böijan, osäkra
förelöpare till ett kommande bättre, och man har derföre
icke rätt att förakta dem. Märklig är den omständigheten
att just de förfärliga olyckorna under Karl XILs krig,
hvilka tycktes hota hela Finska folket med total undergång,
voro de som väckte nationalitets-känslan och hågen for
det fosterländska — så underbara äro Guds vägar 1 Nästan
alla forskningar i Finlands arkeologi, historie, geografi och
etnografi datera sig ifrån tiden efter freden i Nystad 1721.
Måhända var orsaken den, att sedan Svenska väldet i
norden var krossadt den öfverlägsna Svenska bildningen icke
mera tryckte så hårdt på den begynnande egendomligt
Finska, utan denna fick tillfälle att göra sin rätt gällande
bredvid den förra.
Sina verser hade Veman val förnämligast att tacka
för lärarebeställningen vid hofvet, ehuru äfven hans
docentur kunde anses göra honom dertill lämplig. Vemans
undersökning om Finska språkets likhet med det Hebreiska
saknar emellertid allt värde, redan derföre att den är o
fulländad och blott innehåller en historisk relation om de
hypoteser som derförinnan i samma ämne Mtfvit
uppkastade. Han skattade deri åt sin tids fördomar, nvilka han
sedermera synes hafva öfvergifvit; tiden då han, ännu helt
ung, utgaf sin disputation var just den då de gamla
drömmarna om Israels slägts utbredning till Finland begynte
försvinna. Annu i de första årgångame af Åbo tidningar
be8trides på fullt allvar i särskilda artiklar Finnarnes
härkomst från Jakobs söner; hypotesens första offentliga
försvarare var sedermera vordna prosten i Kronoby Erik
Cajanus, som derom skref en disputation år 1697. Flere
berömda namn följde i hans spår, och först den Porthan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
