Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter Johan 111:8 död den 17 noyember 1792
störtade hela den liturgiska reformen öfverända, och ett mörkt
stormmoln drog sig öfver Finland och särskilt öfver
biskop Eriksons hufvud. Den sista striden emellan
lemnin-garne efter katolicismen och den stränga Lntheranismen i
Finland skulle nu utkämpas. På samma gång skulle en
ny regentätt intaga Sveriges tron och Finnarne få blöda
starkt for legitimiteten. Mäster Erik var liksom Klas
Fleming alltigenom en legitimist; han hade djupt vördat
Johan III, han böjde sig villigt för det lagligen
sammankallade Upsala mötes beslut när det var underskrifvet af
konungen, hyllade i sitt hjerta, fastän försigtigt, Sigismunds
anspråk på Svenska tronen, hade svårt att förlika sig med
usurp atorn Karl IX, men vördade och lydde obetingadt
Gustaf II Adolf. Men Erikson hade alldeles icke någon
böjelse for katolicismen, såsom fallet onekligen var med
Klas Fleming; deraf hände att äfven dessa båda
legitimi-ster kommo i skarp konflikt med hvarandra.
Till det utomordentligt vigtiga Upsala kyrkomöte
sammanträdde en stor del af rikets presterskap och riksens
råd fastlags-söndagen den 25 februari 1593. Hertig Karl,
många af adeln, några städernas och landets fullmäktige
voro också tillstädes, men deltogo icke i
öfverläggnin-garne. Bland prester från Finland hade biskop Erikson,
domprosten Henrik Knutson, kyrkoherden i Abo Thomas
Larsson och skolrektorn i Åbo Gregorius Mårtensson
be-gifvit sig dit; men om några flere infunnit sig der känner
man icke med säkerhet, ehuru beslutet sedan hemma
un-derskrefs af ungefär 250 Finska prester. Mötets
förhandlingar begynte likväl icke förr än den 2 mars, då
professor Nils Olofsson Bothniensi8 valdes till ordförande.
Augs-burgiska bekännelsen upplästes artikel för artikel den 3
och 5 mars, samt diskuterades, hvarvid äfven Erikson
talade; men alla invänningar emot den nedtystades med
häftighet af pluraliteten, så att t. ex. kyrkoherden Joakim
i Upsala för sin opposition fick ”sådant besked att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
