Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingalunda säkert att han denmder fått adelsbref af
Gustaf II Adolf. Ty redan den 10 angnsti 1613 fick
Erikson, enligt ett knngabref som finnes tryckt, rättighet att
besitta följande hemman ”under frälsismanna tjenst och
adeliga privilegier”, nemligen: i Le tala socken 4 gårdar
af Salois by och 1 gård af Kodiala by, i Vinno socken
1 g&rd af Mäkkis by, i Nousis socken 1 gård af
Nummia by, i Reso socken 2 gårdar af Vahittula by, i S:t
Karins socken 1 gård af Hylkelax by; och vill det således
synas som skulle hans adlande hafva föregått eller stått
i sammanhang med denna ansenliga donation. Johan
Johansson Prytz kallar i sina gratnlationsverser framfor
E-rikson8 postilla 1621 biskopen ”Nobilium decus” och
tillägger:
vHinc tila quid virtus meruit, testatur id ipsum
Quod cum Laude pia nobile nomen iiabes."
Men introducerad blef ätten emellertid icke, ej heller vet
man att biskopen någonsin antagit något slägtnamn. En
och annan historiker har väl sjelf tillskapat åt honom ett
sådant, nemligen Finlandus de Sorola; men detta är orätt,
emedan han sjelf aldrig tecknade sitt namn annorlunda
än: Ericus Erici Äboensis. Han ägde ett af fadren ärfdt
gods i Le tala socken, nemligen Sorola eller Sorala, ifrån
hvilket många af hans bref äro daterade och der han
således ofta vistades under sin lefnads tidigare skiften.
På ålderdomen synes han deremot mest hafva vistats på
ett annat gods Rafnäe, hvilket gaf nyssnämnde Prytz
anledning att nämna biskopen Ericus Erici de Raffwenääs.
Tryckt i Spegels ”Skriftliga bevis till Svenska
kyrkohistorien” finnes ett bref af biskopens son (om han hade
någon) Ericus de Sorala, dateradt i Rom den 24 juni
1607 och innehållande en uppmaning till fadren att söka
bekräftelse på sitt fordna adelskap; hvilket brefs äkthet
dock förekommer oss i hög grad misstänkt. Det är
af-fattadt i ordalag som vittna om’ den största råhet, det
vidrigaste högmod och icke ringa dumhet; sonen
underrättar der sin far om hans slägtförhålianden, hvilket före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
