- Project Runeberg -  Finlands minnesvärde män. Samling af lefnadsbeteckningar / Band 2 /
54

(1853-1857) [MARC] With: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Detta förhållande fortfor likväl icke längre än till 1772 åra
revolution, då riksens ständers beslut upphäfdes och
Alopaeus frikallades från den föreskrifna skyldigheten. Men
oaktadt Alopaeus emellertid tillträdt matheseos lektionen
d. 9 oktober 1770 och d. 17 maj påföljande året jemväl
blifvit prestvigd och kallad till ledamot i konsistorium,
var han ännu någon tid derefter utsatt för nya försök att
beröfvas sina löneförmåner. Dc auspicier, under hvilka
han flyttat till Borgå och erhållit säte och stämma »
domkapitlet, bebådade sålunda ej frid och sinneslugn för
Alopaeus. Under dessa brydsamma förhållanden försökte han
slippa bort från Borgå, för att, om möjligt, uteslutande
få egna sina krafter åt fosterlandets tjenst i den vetenskap,
som närmast öfverensstämde med hans anlag och
fallenhet. Han ansökte den efter Mart. Johan Wallenius ledig
blefna mathematum professionen vid Åbo akademi, och
ut-gaf samt försvarade för professionen år 1774:
Propositionss quaedam Geometricae solutae et demonstratae. Och hade
detta 8pecimen ock varit af större vetenskapligt värde än det
i sjelfva verket var — härom skola ännu några ord i det
följande anföras — kunde Alopaeus lika litet som någon
annan blifva hugnad med den ansökta tjensten, då en man
med europeisk ryktbarhet, hvilken, såsom en af tidens
yppersta mathematici, då var fastad vid
vetenskapsakademin i S:t Petersburg, professoren And. Joh. Lexel, var
med8Ökande, och hvars återkomst till akademin i Abo
måste betraktas såsom en lycka för hela landet. Sedan
Alo-paei försök misslyckats, insåg han klart, att han, delande
sin verksamhet emellan lärosalen och sessionsbordet,
måste uppbjuda hela sin förmåga vid skötandet af sina
em-betspligter, för att undgå nya obehagligheter. Fullgörandet
af hans embetsåligganden skänkte honom nöje och
tillfredsställelse inom lärosalen, men väckte oro och bekymmer i
de konsistoriella göromålen, så länge han visste med sig,
att han ej var nog inkommen i den ekklesiastika
lagfa-renheten, hvilken för honom var ett nytt falt, hvarpå han
derintill ej kände sig riktigt hemmastadd. Och att vara en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:51:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finminn/2/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free