Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller ock missförstånd vid dess uttydning. Sjelfva saken
förtjenar att betraktas allvarsamt. Den uppenbara
kyrko-plikten åsyftar, att i forsamlingens gemenskap åter
upptaga en lagligen förvunnen brottsling, det åligger sålunda
presterskapet att utröna, huruvida delinqventens sinnelag
år sådant, att han i församlingen kan åter intagas. Och
då inga andra medel än flitig undervisning i
christendo-men äro tjenliga att bringa en syndare till ånger och
bätt-ring8upp8åt, strider det emot christendomens anda, att
genom fängelse på vatten och bröd tvinga en syndare till
bekännelse, såsom omförmälde kongi, förklaring föreskrifver.
I domkapitlet var Alopaeus en af de trägnaste
ledamöter och arbetare. Granskningen af alla till kon sist.
inkomna räkenskaper och tabellverk verkställde han under
hela den tid han var matheseos lektor och i många delar
ännu länge derefter. Hans tanke hade i vigtigare frågor
stort inflytande på de öfriga konsistorialernes utlåtanden,
emedan han af sina embetsbröder var känd såsom en
sanningens man och rättvisans vårdare och såsom grundlig
kännare af kyrkolagfarenheten. För att befrämja
koneisto riella göromåls skyndsamma behandling och snara
expedition uppgjorde han år 1828 ett förslag till lämplig
fördelning af arbetet bland notariatspersonalen, hvilket
förslag konsist. godkände och lade till grund för den
instruktion konsist. då utfärdade om notariatets göromål. Sjelf
outtröttligt verksam, fordrade han samma flit och
ordentlighet af notariatet. Att hvar och en, som innehade
någon tjenst skulle till punkt och pricka fullgöra sina
åligganden, derpå dref han utan det minsta undseende. Och
utbrast hans häftiga lynne någon gång, så var det emot
dem, hvilka uraktlåtit sin pligt och försummat något
göromål i tjensten. Mer än fadren var han danad till att
styra och råda. Oaktadt han var mycket långsint, var
det likväl icke hans vana, att med täta förmaningar och
vidlyftiga påminnelser erinra de felande om sina
skyldigheter. Kraft i ord och kraft i handling var hans
lefnads-regel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
