Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhet som professor, hvilken mycket ber ommes, var
distingerad blott genom lärareförtjenst. Han afled i sina
bästa år. Huru foga de klassiska studierna ännu
uppskattades, kan man finna der af, att, då Isak Pihlman, en
Finne, som härpå en kort tid, till sin död 1707, innehade
embetet, föreslogs till transport från lingvarum-
professionen, prokanslern, den yngre Gezelius, understödde
förslaget (enligt Teng8tröm8 Chronol. Anteckn.) ”på det
märkvärdiga skäl, att Pihlman måtte vinna mer ledighet för
sina befattningar i Domkapitlet och i sitt
praebendepasto-rat.” Pihlman tyckes emellertid icke varit utan förtjenet.
Hans efterträdare Israel Nesselius, en Svensk och
Upsa-liens, var utmärkt, äfven såsom skicklig grek, men
jagades af kriget ur landet 1713 och blef sedermera professor
i Grekiskan i Upsala. Lars Alstrin, hemma från
Dalar-ne, hvilken beklädde eloqventiae-professionen i Åbo de
första åren efter universitetets restitution, var väl bildad i
Upsala och en systerson till den store latinaren
Rosenad-ler, men sjelf icke prisvärd. Han älskade glaset och dog
1728. — Vid poeseos-professionen var Erik Justander den
förste (1655—1667). Lönlös och utan tjensteutöfhing de
första fem åren, har han icke efterlemnat några spår, som
vittna om hans betydelse. Finne, fick han till efterträdare
en till börden Svensk man, som studerat i Åbo, den
mångkunnige Peter LaurbeccJuus, som kommenterade
Aristoteles* Poetik, men under den långa tid, han innehade denna
profession (1668—1688), distraherades genom uppdrag att
förestå föreläsningar i mathem atik, fysik, juridik och
theologi, till hvilken sistnämnda vetenskap han slutligen
genom befordran öfvergick. David Lund, från Finland,
hade idkat studier i Upsala och Åbo och var på den
sed-nare orten lingvarum- och sedan theologiae-professor, men.
förut en kort tid (1688—1691) professor i skaldekonsten.
Laurbecchius och Lund skréfvo Latinsk och Grekisk vers,
men öfverträfiades häri af Torsten Rudén, hvilken äfven var
poet på Svenska. Dennes professorstid (1692—1706)
samman föll med Alanders, och Rudén, en Vermlänning, som i
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
