Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hang med nätthet skrifteligen författa, utan att dervid Tara
bundna till en tvungen efterföljd af grälaktiga reglor,
hvar-igenom smaken kunde bortskämmas, och i stället for
vittert folk osmakliga pedanter tillskapas0 (hvarvid
konsisto-rii öfriga närvarande ledamöter ’’förmälte sig ock med nöje
ofta hafva förmärkt, att Professorens ofortrutna bemödande
i denna delen haft sin goda värkan*’). Till ämne för sina
föreläsningar valde han, i öfverensstämmelse härmed,
o-aflåtligen tolkningen af litteraturen. Men dervid
framställa prelektionskatalogerna det sällsamma förhållande, att
han under nästan hela sin långa professorstid inskränkte
sig till några få filosofiska skrifter af Cicero och vanligen
interpreterade böckerna om Pligterna, men stundom
om-vexlade med skrifterna om Vänskapen och om
Ålderdomen, de Stoiska Paradoxerna och Scipios dröm. Bristen
på böcker i ett större antal exemplar för studenterna var
isynnerhet i början stor, men hade kunnat afhjelpas genom
ederande. Hassels omsorgsfulla nit vitsordas på det
högsta äfven i andra uppgifter än hans parentators. Det var
således icke af maklighet, som han ständigt föreläste ett
och detsamma, utan han fann behag i denna enformighet,
emedan — han yttrar det i indices lectionum — hans
erfarenhet hade lärt honom, att dessa arbeten isynnerhet
eg-nade sig genom innehåll och stil för den studerande
ungdomen och mest lände till dess nytta. Ett ”medium ac
temperatum orationis genus” var alldeles efter Hassels eget
sinne, och ett sådant skrifsätt, jemte ”dignitas argument?\
ansåg han göra Ciceros verk om Pligterna företrädesvis
passande till ämne för den framställning, kring hvilken
ungdomens latinstudier skalle sluta sig, hans offentliga
föreläsningar. I stället att den sjelfvalda enformigheten
skulle lända honom till skam, blir den således, ställd i
sitt förhållande till hans ståndpunkt i åsigter, berömligt
karakteriserande : den utvisar nexnligen det honom
utmärkande nit för nyttan, som icke faste sig vid skenet. I yngre
år tolkade han en gång, under historiska exkurser,
Sveto-nius i en femårig kurs. Han värderade denne historieskrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
