Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Europa och dess forhållande i anseende till Sverge. En
förbindelse med Frankrike ansåg han icke knnna lofVa
någon fullkomlig säkerhet och tillstyrkte derföre allianoen
med Kejsaren. Denna mening blef äfven Cancellie-Collegii
samt ingafs och fastställdes i Rådet d. 17 April s. år.
Hom begagnade sig annars numera af sin undfångna
frihet att vistas på landet, och var merendels beständigt på
sin egendom Ekebyholm. I alla vigti gare fall inhemtades
dock hans mening. Härigenom nndvek han att deltaga i
de obehagliga stridigheter som ofta föreföllo emellan
Konungen och Rådet vid lediga embetens besättande. Rådet
hade sin föreskrift i regeringsformen, men Konungen ville
icke alltid ihogkomma det föreskrifna. Så nödgades Rådet
engång ändra Konungens utnämningar emot förslag d. 22
Juni 1732, då Konungen upptog detta med missnöje, sade
sig icke vilja blifva handterad såsom Dogen i Venedig
och hotade att till nästa riksdag alldeles innehålla med
alla lediga tjensters besättande. Nu anmodades Hora att
medla i saken, hvilket ock lyckades. Konungen hade
alltid en besynnerlig aktning för Horns råd, dem han trodde
oundgängliga i de angelägnaste saker, samt kallade honom
i det enskilda umgänget för Alter Vater.
Men flera besvärliga anstöter af slag hade vid
tilltagande ålder infunnit sig och föranläto Hora att åter
anhålla om afsked från Presidentsembetet Härtill vanns
bifall änteligen d. 23 Maj 1734, men då embetet skulle
återbesättas, anhöllo Ständerne d. 2 Juni om Horas
bibehållande, hvartill han äfven måste samtycka.
Emellertid nalkades den storm hvilken Hora så länge
sökt återhålla. Med hvarje år förstärktes det emot honom
fiendtliga Franska eller såkallade hattpartiet, och dess
anförare den orolige och ärelystne Carl Gyllenborg, den
sluge Höpken och den lysande Carl Gustaf Tessin stego
mer och mer i anseende hos nationen. Den nyvaknade
näringsfliten, om hvilken mösspartiet föga bekymrade sig,
blef nu de nya kämparaes sköld och bnndsförvandt Den
nya generation, som emellertid uppväxt, ledsnade vid det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
