Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan Kofhonens hädangång blifvit bekant, var
naturligtvis sorgen, saknaden och bestörtningen icke ringa.
Utom hemmet, Rautalampi, grannsocknarne och hela
Sa-volax, spordes hans dödsfall snart öfver hela Suomis land.
För de flesta var. det säkert mer en dunkel aning om, huru
han åtminstone for flere decennier gifvit nytt lif och nya
krafter åt den utdöende folkpoesin, än någon klar
föreställning derom, hvilken bestämde deras sorg, men lika säkert
funnos äfven många, hvilka klart och tydligt insågo, hvad
han varit för fosterlandet, och hvarföre hans minne utan
allt afseende på hans låga plats i samhället borde
förvaras för efterverlden. Ibland dessa är det en hugnad för
oss att anföra skalden, som i Helsingfors Morgonblad for
år 1841, N:o 19, nedlåtit sig att fira hans minne, och äro vi
öfvertygade derom, att mången med oss skall anse honom
genom detta nedlåtande ännu mer hafva upphöjt sig. Yi
kunna icke bättre sluta denna enkla lefnadsteckning än
med ett utdrag af den sköna sången, som på nyssnämnda
stället läses öfver Paavo Korhonen.
Skonen hvilolägret, der den gamle
Sångarn lutat har sitt gråa liufvud
Emot dodens hand! Ej rycken honom
Ut på vida Q är den: lifvets vågor
Honom kastat nog på vreda armar;
Låten döden vagga honom sakta!
Så sjöng svanen. Sina gråa tyessor
Sänkte vågorna för gråa sångarns.
Döende sin blick han upp då lyfter
Som ur askan sista gången flamman,
Som en halfsiäckt ljustereld i fjerran.
Och den irrar mellan trädens skuggor, ,
Och den halkar ned för hala klippor,
Och försjunker uti fjärdens afgrund.
Men för sig med mattad röst han talar:
Foster af naturen i mitt hemland!
0! hur har jag icke älskat Eder,
Lyssnat till hvar ton i Eder dallrat,
Värmt Ert stela lif med eget fyertblod;
I min sista stund hvad blir nu lönen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
