Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den undfångna lärdomen, utvisar också nog tydligt att
ingen trolldom eller annan skadlig konst kunde vara å bane
i den lärda lektorns studerkammare; den ådagalägger
tvert-om Stodii fromma och välmenande sinne.
På den svåra anklagelsen svarade Stodius infor
konsistorium, styrkande sin utsago med lifliged: ”att han väl
under tysthetslöfte lärt ifrågavarande student åtskilliga
hemligheter, hvilka hade kunnat missbrukas af illvilliga
men-niskor om de oforsigtigt blifvit utspridda bland
menigheten, men ingalunda dikterat den åt honom lemnade
skriftliga förbindelsen, ej heller på något sätt varit orsaken till
studentens vansinne; hemligheterna vore för öfrigt inga
svartkonster, utan hörde till den så kallade naturliga
magin d. v. s. voro blotta fysiska experimenter, exempelvis
konsten att med alun löst i vatten skrifva bokstäfver som
förbli osynliga till dess man håller pappret mot elden eller
fuktar det med vatten, äfvensom konsten att med ett
kon-vext slipadt glas taga eld ifrån himmelen, och mera dylikt
som hvarken är vidskepligt eller för någon skadligt”
Stodii embetsbröder gåfvo honom också inför konsistorium
följande friande intyg; ”alla professorer hvilka dagligen
haft umgänge med honom och eljest diskurerat med honom
i gelag eller annorstädes, kunna intyga och vittna att de
alldrig af hans diskurser, som nykter eller drucken, märkt
någon anledning till misstanka om trolleri, oansedt man
eljest nog förnummit att han är godtrogen och gerna
meddelar sig åt andra ibland nödtorftiga saker äfven om
sådana ärender hvilka väl icke äro synnerligen nödiga men
eljest lustiga och till tidsfördrif tjenliga.” På grund af
hans egen förklaring och embetsbrödernas intyg frikändes
Stodius den 13 april 1644 fullkomligt ifrån dén farliga
beskyllningen, och biskop Rothovius såsom prokansler
förklarade sig med högsta nöje instämma i koneistoni
mening om saken. Till ytterligare bevis på. att man var fullt
öfvertygad om Stodii oskuld i nämda afseende, blef han
kort derpå ej blott rektor för akademin utan äfven
riksdagsman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
