Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het. Fädernesland utan frihet och fbrtjenst är ett stort
ord af liten betydelse.”
Ånnu samma år 1765 utkom häremot Bref i
anledning af A. Chydenii af trycket utgifna svar till K. Vet.
Akad. om orsakerna till Svenska folkets utflyttning, af
Rikshistoriografen A. Schönberg, der denne tror sig i
yppigheten samt brist på fosterlandskärlek finna roten till
o-redorne i riket, dem han dock icke ser i en så mörk skugga
som vår författare.
Uti Vederläggningen af ekälen emot de Norrländska
Städernas fria seglation omnämner förf. huruledes
Handels Ordinantian af 1617 väl tillägger alla städer i riket
frihet att segla till hvar annan, men åter i § 4 inskränker
densamma så att de Vesterbottniska ej få segla annorstädes
än till Stockholm och de österbottniska till Stockholm
och Åbo. Vid 1761 års riksdag väcktes fråga om att
bevilja äfven de Norrbottniska städerne segelfrihet, men detta
blef då bestridt. De anförda skälen mot sådan frihet
indelar förf. i 2:ne flockar. Till den förra höra alla de som
söka bevisa huru dymedelst allmänna säkerheten sättes i
äfventyr, hela borgareståndets och samtelige städemes
väl-fångna privilegier i gemen kränkas, men de andra
stapel-städernes rättigheter isynnerhet till sin grund och varelse
alldeles öfverändakastas. Till den sednare de som
föreställa den föreslagna friheten vara riket i gemen, Kronan,
Stockholms stad och Bergslagen isynnerhet till obotelig
skada och öster- och Vesterbotten sjelf till allsingen nytta.
Egenteligen befarade man att en de Norrländska städerne
förunnad segelfrihet skulle undergräfva Stockhohns
handel, och menade att, då Kongi. Förordningen af 1724
lemnade bemälde städer rätt att obehindradt deltaga uti
utländsk sjöfart, de redan egde allt hvad de genom
stapelrätten för sig sökte. Förf. söker att på det grundligaste
sätt vederlägga de anförda skälen, och anmärker
sluteli-gen att merbemälde städer oaktadt allt bemödande icke
fått lösa sig någon stapelplats i Stockholm, der de skulle
fått göra upplag af sina varor för egen räkning, utan då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
