- Project Runeberg -  Finlands minnesvärde män. Samling af lefnadsbeteckningar / Band 2 /
352

(1853-1857) [MARC] With: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till åtnjöt en inre huslig sällhet jemte god helsa, så
kunde man anse, att de många mödor och försakelser, han
hittills utstått, då han nästan helt och hållet obemedlad
genom egen omtanke och egna ansträngningar förskaffat
sig en grundlig och mångsidig lärdom, nu ändteligen
burit goda frukter, och att han funnit den belöning för sina
sträfvanden, som den jordiska lyckan kan tilldela en
men-niska. Men denna lyckas ostadighet och opålitlighet skulle
äfven Topelius innan kort få bittert erfara. Då han år 1820
på en embetsresa färdades öfver svag is, brast denna
under honom, han inföll i det iskalla vattnet, blef genomvåt
och förkyld, till följd hvaraf han till många andra
sjuklingars stora förlust sjelf förlorade sin helsa och ökade
dessas antal.

Under mycket svåra plågor måste nu den, som förut
med ömt deltagande varit outtröttlig att lindra andras
plågor, sjelf intaga sjuksängen, från hvilken han aldrig mer
tillfrisknade till sin förra helsa. Så förändrade sig och
försvann i hast den lycka och sällhet, hvaraf han ännu
för kort tid tillbaka var i fullt åtnjutande. Under mycket
lidande och nästan utan förmåga att röra sig, tillbragte
han ännu elfva år i detta beklagansvärda tillstånd, och
allt hvad han gjorde för sin helsas återvinnande, aflopp
förgäfves, ehuru han icke försummade något, hvad
konsten och vetenskapen erbjöd, utan tillochmed, då han
misstrodde sin egen erfarenhet, rådfrågade andra, till hvilka
han äfven med mycket besvär lät föra sig. Till råga på
hans lidande kom, att han i synnerhet under de sista
å-ren af sin lefnad förlorade hörseln, så att han endast med
svårighet hörde andras tal. Under alla dessa vedermödor
bibehöll han dock sina fulu själskrafter och med samma
välvilja och nit, som förut under helsans dagar, fortfor
han att med läkarevård betjena andra lidande, hvilka i
stora skaror äfven från ailägsna trakter kommo och
belägrade hans bädd. Detta gjorde han, så ofta några bättre
mellanskof i hans eget tillstånd någonsin tilläto det, och
under det han meddelade råd och tröst åt andra för deras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:51:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finminn/2/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free