Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het och renhet. Der sjunger ännu gamla Väinämöinen,
der hör man ännu kantele och sampo, och just derifrin
har jag med mycket besvär förskaffat de bästa runorna i
min samling. Ehuru tillägg derifråu vore att förvänta,
måste jag dock nu afsluta mitt arbete. Om Gud
förlänger mitt lif, så torde dessa och andra tillägg framdeles
kunna utgifvas.” *
Vilkoret, som Topelius tänkte sig för tilläggens
ut-gifvande, uppfylldes beklagligtvis endast för en kort tid;
men hvad han sjelf med en längre lifstid åsyftat att göra,
det uträttade sedermera andra. Ånnu samma år (1831),
som man läste denna tydliga anvisning på Vuokkiniemi,
fattades ej mycket, att orten blifvit besökt af en
runosain-lare. Hvad då icke kunde ske, uppfylldes året derpå, då
den första från vårt land för upptecknandet af de gamla
sångerna och traditionerna besökte Vuokkiniemi, dertill
uppmanad af Topelii upplysningar om orten, jemför H:fors
Morgonblad 1833, nn. 44—47, hvilka om sainma färd
lem-na närmare upplysning. Älven af åtskilliga andra bar
orten sedermera i samma afsigt flera gånger blifvit besökt
och derigenom en rik skatt af fornsånger och traditioner,
medan ännu tid var, räddad från undergång. Frukterna
af desse färder och samlingar, hvilka såsom i det
föregående blifvit ådagalagdt, Topelius genom sina samlingar
förberedde och styrde till det rika runolandet, blefvo dock
icke synliga under hans lifstid, ty redan den 23 januari år
1831 afsomnade han lugnt, stilla och undergifvet, såsom
han äfven lefvat. Med allmän saknad beledsagades hans
jordiska stoft till dess sista .fristad och mången tår
intygade sanningen af den inskrift, man anbragt på hans
kista af följande ordalydelse:
Ehuru dignande under egna plägor
var du dock alltid, iinda till ditt yttersta,
De uslas ömma värdare.
Dell dig!
Frid öfver ditt stofl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
