Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom epidemiologiens falt ifrän de senaste ärfanndradena.
I en äkta Sydenhamsk anda, med en gedigen skrifart och
pä en förträfflig latin framställer den icke allenast pestens
nosographie mästerligen bestämdt och äskådligt jemte
ifrågavarande farsots utveckling och fortgång å krigstheatern
och i Ryssland, ntan uttalar äfven snillrika så väl åsigter
om sjukdomens väsen som principer for dess behandling.
Ja, vid läsningen af detta arbete måste man beundra denna
själsspänstighet att midt under krigsbullret, i läger och
, förödda städer, bland hopar af pestsjuka och döende, kunna
så lungt som han göra de noggrannaste observationer och
snillrikt reflektera öfver det faktiska. Korteligen, man kan
med en utmärkt författare (Hecker) kalla detta verk en
oförganglig minnesvård, ehuru detsamma först i senare
tider blifvit uppskattadt till sitt rätta värde. Utom detta
verk och ett antal smärre afhandlingar har man dock ännu
en bok af honom inom medicinens falt, nemligen om
Ca-tarrhalfebern, utgifven år 1807, hvilken likväl synes vara
foga bekant
Emellertid blef Orraeus allt vidare hemfallen åt
förgätenheten. Orsaken härtill var väl hufvudsakligast hans
afskiljda vistelse och indragna lefnad, hvartill troligen
jem-väl bidragit, såsom Hecker anmärker, att hans minne är
förknippadt med en sjukdom (pesten), den man gerna
utesluter från den medicinska synkretsen och den man så
snart som möjligt åter öfverlemnar åt glömskan. Sedan
Orraei lefnad sålunda i många år framflutit i skugga och
tystnad, fastades änteligen år 1803 Kejsar Alexanders I»
uppmärksamhet på honom genom en anmälan af Grefve
Woronzoff. Till följe häraf utnämndes han samma år till
ledamot i Rikets Medicinal-Råd och sedermera år 1808 till
medlem af Medicinska Chirurgiska Akademien i S:t
Petersburg, ifrån hvilka begge befattningar han likväl redan
år 1810 för sin höga ålders skull på begäran erhöll afsked.
Den korta tid Orraeus derefter Iefde i sitt landtliga lugn
var likasom en på stormig dag infallen stilla, lugn
aftonstund, belyst af den nedgående solens milda, skimmer, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
