Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tade kunskaperna mer eller mindre ofruktbara. Men det
låg äfven i sakens natur att en under Sveriges mest
lysande eröfring8period grundlagd akademi i Finland skulle
först och främst utbreda Svenskt språk och Svenska seder
ibland det underlydande Finska folket, äfvensom att
lärarena i början skulle vara nästan uteslutande Svenskar.
Det dröjde ännu en rund tid innan universitetets Finska
elementer, som väl ändå alltid förefnnnos i någon ringa
mån, hade fått så mycken öfvervigt att hela läroanstaltens
karaktär deraf bestämdes; genom hela 17:e seklet var den
ännu företrädesvis Svensk. Det inträngande Svenska
elementet mötte dock i Abo alldrig så stark nationell
opposition som i Dorpat, der Tyskheten med mera sjelfkänsla
bekämpade Svenskheten. Åfven i Dorpat hade det nyss
inrättade gymnasium år 1632 blifvit upphöjdt till
universitet, tydligen med afsigt att derigenom mer assimilera
Lifland och Estland med Sverige; men detta nya lärosäte
besöktes mest af Svenska studenter, som med afvogt öga
betraktades af Tyskarne och föranledde ständiga
konflikter, hvaraf hände att hela akademin snart förföll såsom
saknande stöd af de Tyska invånarnes sympatier. I Åbo
deremot synes den allmänna entusiasmen för religiös
ortodoxi, äfvensom de kosmopolitiska Latinska
språköfnin-garne hafva trängt all tanke på någon slags Finskhet i
bakgrunden; genom Latinets allmänna bruk fördes hela
språkfrågan in på neutralt område.
Exemplet af ett gymnasii upphöjande till akademi var
redan 8 år tidigare gifvet i Dorpat, och genom Rothovii
forord samt framförallt Pehr Brahes ifriga bemödande
förmåddes förmyndare-regeringen, af hvilken äfven Brahe kort
derpå blef medlem, att besluta Åbo gymnasii förvandling
till en akademi, fastän med blott 10 professorer.
Stiftel-sebrefvet utfärdades den 26 mars 1640 i Nyköping, der
riksdagen då var samlad, ooh den nya akademin kunde
kort derpå söndagen den 15 juli invigas med stora hög»
tidligheter. Huru fröjdefull denna tilldragelse var för
Rothovii varma själ och hvilken hög betydelse han ansåg den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
