Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fanns i landet, utan när något program utfärdades måste
den ganska klent aflönade notarien afskrifva det i så många
exemplar som oundgängligen behöfdes; disputationer, tal
och annat som tålde ett halft års uppskof, trycktes på
andra sidan hafvet i Upsala, Stockholm eller Wittenberg.
Intet offentligt bibliotek fanns, ej heller någon ordentlig
bokhandel, och hvad värre var, både lärares och
studenters fattigdom förbjöd dem vanligen att köpa några
böcker för egen räkning. Inga fysiska eller matematiska
instrumenter funnos och ingen fond för sådanas uppköp
heller; astronomiskt observatorium, botanisk trädgård,
naturhistoriskt museum och dylikt voro alldeles ohörda
lyxartiklar. Ingen studerad läkare fanns i landet, ej heller
inrättades i början någon profession i medicin. Akademins
samtliga byggnader bestodo i det upplösta gymnasiets
lokal, som var särdeles trång och anspråkslös; auditorierna
voro blott 2 och kunde icke uppvärmas, utan studenterna
fingo under bister köld hålla lifsvärme i sig genom
fot-klappningar och goda pelsar. Till den öfriga bristen kom,
att de genom flere kungliga rescripter utlofvade anslagen
till lärarnes aflöning m. m. icke inflöto ordentligt, utan
stundom till en del, stundom helt och hållet uteblefvo,
hvarigenom läroanstalten försattes i det svåraste trångmål.
En professorslön var ungefar 400 daler s. m. jemte räntan
af ett prebendehemman, och hela anslaget var 6,423 daler
s. m., deri inberäknade 960 daler till stipendier åt
studerande. Det ökades snart på pappret, men var i
verkligheten högst obestämdt. Akademie-fogden Henrik Martini
inberättade 1650 till konsistorium: ”om böndernas i
Sata-gunden jämmerliga tillstånd, så att man icke vet huru
deras årliga utskylder nu skall kunna uttagas. Hos en stor
del äro i denna vår boskapen och hästarne blefne döda,
så att somliga icke mer hafva en killing q var; för den
stora hungern som nu är nödgas de äta asen af boskapen
och hästarne som dött hafva, det jag med mina ögon sett
hafver i Ingula by och Kyro socken, der i vår äro 11 st.
hästar störtade och mesta delen af menniskorna uppätna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
