Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tryckare Peter Wald inkallades ifrån Vester ås, och ett
akademin tillhörigt boktryckeri inrättades i Åbo. Den 12
ang. 1641 nppgjordes kontrakt med Wald och om hösten
1642 jick Finland sitt första boktryckeri, som också
för-blef det enda till Gezelii tid. Så illa försedt med stilar
det än var till följe af ekonomiskt trångmål — ty redan
första hösten när en fordran af blott 85 RD:r för anlända
stilar skulle betalas, måste akademin låna ifrån
domkyr-kokassan — så hade dock genom detsamma en ganska
väsentlig fördel tillskyndats såväl akademin som den
litterära bildningen i vårt land. Dess pressars alster voro
dock länge förnämligast och nästan uteslutande affattade
på det akademiska språket, på Latin; men en och annan
Finsk småskrift fick också skåda dagen i Åbo genom det
Förstlingen af de i Finland tryckta skrifter är sannolikt
Mik. Vezionii ”Discursus politicus de prudentia”, Åbo
1642. Ungefar samtidigt eller den 20 juni 1642 antogs
genom Brahes försorg en Lars Jauchius ifrån Lubeck till
”akademins bokförare”, och han inrättade en liten
bokhandel i Åbo, som dock efter något tiotal år upphörde för
bristande afsättnings skull.
Skolväsendet i Finland kämpade efter reformationen
länge med hårda öden, som egentligen först under Gustaf
II Adolfs tid blefvo blidare. Genom Gustaf I:s förvända
åtgärder råkade skolorna i fullkomligt förfall, bland annat *
genom den obarmhertiga pressningen som han begynte och
som ännu 1582 föranledde följande högst märkeliga
skydds-bref af Johan III: ”Kristian Michaelis (Agricola) har
gif-vit oss tillkänna att en part af våra undersåter och tjenare,
både af adeln, fogdar och deras skrifvare, samt befälet
öfver ryttare och knektar, understå sig att taga och rappa
en hop unga personer ifrån skolstugan, oansedt de på dem
intet hafva kostat, ej heller hållit dem till att lära,
mycket mindre derpå förvärfvat vårt bref eller tillstånd.
Der-igenom sker att skickliga personer blifva tagna ifrån
skolan i otid, hvilka om de eljest ville kunde med tiden blifva
tjenliga antingen i kyrkoembetet eller hvar annorstädes vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
