Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har ej fullt upphört ännu. Moraliska förmaningar ooh
praktiska lefnadsreglor utgöra merendels hufvudinnehållet
i Rothovii predikningar; det mest karakteristiska exemplet
derpå är hans predikan i Nyköping *Om the Christna8
collatz oeh gestebodhP, som alltigenom är en med
bibelspråk späckad men icke egentligen religiös förmaning till
klokt och anständigt uppförande vid kalaser. I sina
cirkulärer tillsade Rothovius ofta strängeligen stiftets prester
att på allt sätt befordra utskrifningen af manskap för
krigshärens behof i Tyskland; dertill anförde han skäl och
motiver som nuförtiden icke se mycket sanningsenliga ut,
såsom t ex. 1638: ”Oss allom är kunnigt huru den
anti-kristiska ligan genom satans tillskyndan hänger tillhopa,
prakticerar och stämplar efter allas vår skada och yttersta
förderf, viljandes komma oss under detta olidliga
Anti-christi träldom8 ok igen, ja ifrån all vår salighet och
öf-riga välfärd, såsom klart och uppenbart är af det
bedrof-liga kriget som i Tyskland uppkommet är, hvilket till den
ändan anrättadt och många år fullfoljdt blifvit att alla de
sohi icke vilja taga characterem bestiae på sitt ansigte
skola i grund förderfvade blifva.” Detta skref han medan
likväl Sveriges krigshärar stodo segrande på andra sidan
om Östersjön, i hjer tat af Tyskland, grymt förhäijande
vidt och bredt ej blott katolska utan äfven protestantiska
länder.
Vår Rothovius var i ekonomiskt afseende ganska
lyckligt lottad, men befinnes ändock flere gånger hafva klagat
öfver fattigdom och klena inkomster i sina bref till A.
Oxenstjerna. Redan i Nyköping hade han, förmodligen
dertill uppmanad af Oxenstjerna, gjort en liten insats och
blifvit delägare i det af regeringen bildade
Kopparkompag-niet, som indrogs 1628. Utom den vanliga biskopslönen
i Åbo, som ingalunda var ringa (uppgifves till 384 tunnor
spanmål kronotionde, utom inkomsten af
prebendepastora-tet Pargas och biskopsstolen underlydande jordägor), fick
han af kunglig nåd 2 stadstomter förut tillhöriga
domkyrkan och gränsande till hans egen gård, samt i lifstidsför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
