- Project Runeberg -  Finlands minnesvärde män. Samling af lefnadsbeteckningar / Band 2 /
449

(1853-1857) [MARC] With: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fall verksamhet och hade utlyst prestmöte, då döden kom
emellan och han utan egentlig sjukdom nära 80-årig afled
den 10 febr. 1652 i Åbo. 1 domkyrkan under stora
gången nära predikostolen, der hans röst så ofta blifvit hörd,
fick hans lekamen sitt grafställe med den sedermera af
kyrkogångares fotter utnötta inskriften i sten: Episcopus
per Finlandiani celebris Isacus Rothovius, natus anno
Chri-sti 1572, denatus anno 1652, sub ho c saxo octogenarius
qviescit. Corpori jungetur iterum, cum ultima elangit
huveina. Vid begrafningen den 3 mars höll prof. Mik. Vexio7
nius likpredikan, som dock icke blifvit tryckt. Hans
porträtt förvaras i härvarande universitets kanslirum, såsom
en vördnadsvärd bild af samma universitets första
prokan-sler. Ett annat porträtt skall hafva funnits på något
jern-bruk nära Eskilstuna. Grunddragen af hans karaktär voro
praktisk raskhet, arbetsamhet, starkt ordningssinne,
intolerans och en af koleriskt temperament härflytande
häftighet, som icke sällan kom honom att förgå sig. Om andra
menniskor dömde han strängt, begagnade sig alltför ofta
af grofkorniga slående uttryck, men var rätt vältalig i den
kraftiga dundrande stilen; från något skryt om egna
åtgärder kan han icke gerna frikännas, hvarföre uppgifterna
i hans bref och yttranden icke alltid äro fullt
sanningsenliga. Betecknande för hans naiva intolerans är följande
yttrande i talet öfver konung Gustaf H Adolf: ”H. Maj.
var alltid bekymrad om att all split och oenighet i
reli-gionssaker måtte förekommas, så att vi alla med
endräg-tigt och troget hjerta kunde tjena Herren vår Gud. Hvad
kan större glädje och fröjd vara uti ett konungarike än
denna? Inga främmande religions-exercitia äro blefne
tillåtna i något rum i detta vårt kära fädernesland och
stora konungarike. Hjelp herre Jesu Chrjste att denna
friheten må oss alldrig förtagen varda!” Han drefs af ett
starkt begär att gripa in i verldens gång, ordna och
omgestalta allt, afven sådant som icke direkte hörde till hans
embetskrets; till . följe af sin öfvervägande praktiska natur
ville han vara reformator i allt, var det äfven i mycket,

57

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:51:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finminn/2/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free