Print (PDF) - Color (PDF) - full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland under sjuttonhundratalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sina ögon tillsammans, var Sveaborgs fästning med undantag af Väster och Stora Öster Svartö i hufvudsak färdig enligt den af honom uppgjorda planen. <footnote>Närmare beskrifning öfver fästningen lämnas i sammanhang med redogörelsen för dess belägring. Ehrensvärd begrofs under fästningens borggård, där Gustaf III 1788 lät resa en efter ritning af Sergel utförd smakfull vård, på ena kortsidan prydd med en galerstäf och på den andra med en bakstam, och på hvars inskrift läses: »Här hvilar Grefve Augustin Ehrensvärd, Fält Marskalk, Riddare och Commendeur af K:gl. M:ts Orden, Omgifven af sina Werk Sveaborgs fästning, Armeens flotta», samt på baksidan: »Efter Gustaf III:s befalning och Egit utkast oprest MDCCLXXXVIII at i Fältherrens och Medborgarens spår Lifva Snillen at kunna, Hiertan at vilja gagna Fäderneslandet.» På sid. 18 återgifves bilden af Kungsporten till Gustafssvärd, den viktigaste af befästningarna. På sidorna om porten läses på fyra plattor, öfverst till höger: »Här har Konung Fredrik låtit lägga den första sten år 1748», och lill vänster: »och Konung Gustaf har lagt den sista sten år ...» Nederst till höger: »Sveaborg, som rörer hafvet på ena sidan och stranden på den andra, gier Den kloke Herraväldet öfver både haf och land», och till vänster: »Ifrån Ödemarken äro desse Vargskiärs Holmar ombytte till ett Sweaborg. Eftervärd stå här på egen bottn och lita icke på Främmande hielp.»</footnote> Under de därefter följande tjugo åren fullbordades fästningen. Några befästningsverk åt landsidan blefvo dock aldrig utförda. Hvad de öfriga befästningarna vidkommer, blef af dem heller ingenting med undantag af Svartholm, som utfördes. Arbeten påbörjades visserligen vid Degerby, men platsen visade sig olämplig, och dessutom fattades penningar. Åt försvaret till sjös ägnades tillbörlig uppmärksamhet, och 1756 började byggandet i stor omfattning af galerer för att bilda skärgårdsflottan eller »arméens flotta», såsom den kom att kallas. Hvilken betydelse denna flotta utöfvade under Gustaf III krig, hafva vi redan erfarit. Samma plan för landets försvar, hvilken låg till grund för Sveaborgs anläggning, gick igen i Ehrensvärds tjugu år senare affattade och den 12 juli 1766 i »underdånigt memorial» afgifna »defensionsplan för Finland», och på densamma grundades sedermera alla försvarsanstalter. Likväl måste man under tidernas lopp ägna den långt framskjutna gränsen af Savolaks och Karelen större uppmärksamhet, allra helst sedan landsvägsförbindelse öppnats mellan östra Finland och Uleåborg. G. M. Sprengtportens ansträngningar gingo också, så länge han tillhörde Sverige, ut på ett kraftfullt ordnande af östra Finlands försvar, hvarvid han äfven sökte att medelst mindre befästningar spärra de viktigaste infartsvägarna dit, och den för själfständigt uppträdande ordnade och försedda Savolaksbrigaden utgjorde härefter en väktare i dessa bygder. Generalen grefve G. M. Klingspor, som i egenskap af »general en chef» med vissa afbrott förde befälet i Finland från 1790 till 1808, uppgjorde få år före kriget en försvarsplan för Finland, hvilken i det stora hela öfverensstämde med de föregående. Sålunda lade han synnerlig vikt vid dubbelfästningen Helsingfors—Sveaborg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
