Print (PDF) - Color (PDF) - full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland under sjuttonhundratalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påyrkade dess utförande åt landsidan. Liksom Ehrensvärd ville han stödja gränsförsvaret med fästningar men föreslog i stället för Lovisa det ungefär midt bakom anfallsfronten belägna Artsjö såsom plats för en fästning, hvarigenom verket vid Anianpelto skulle kunna undvaras. Åt försvaret af Savolaks ägnade han stor uppmärksamhet, enär en öfver Kuopio mot Uleåborg framryckande fiende kunde taga hela försvaret i ryggen, liksom en öfver S:t Michel—Heinola framgående afdelning kunde falla svenska hufvudhären i vänstra flanken, och för hvarje dylikt företag hyste man denna tid en ofantlig fruktan. Vid Varkaus, vid Haukivesis nordvästra flik, ville Klingspor hafva en »place d'armes» såsom centralpunkt i försvaret, hvarjämte mindre befästningar borde utföras vid S:t Michel och vid Puumala sund. Klingspor tog äfven hänsyn till möjligheten, att förbindelsen sjöledes med Sverige öfver Helsingfors skulle kunna afbrytas, och påyrkade därför förberedande anordningar för ordnande af en förbindelseväg öfver Tavastehus—Björneborg och af en annan öfver Kuopio—Iisalmi—Uleåborg, i sammanhang hvarmed han framhöll betydelsen af strömrensningar i Kumo- och Ule-älfvar.<footnote>Sveriges krig åren 1808 och 1809, II sid. 59.</footnote>
Sveaborg. Gustafssvärd.
Efter en tafla af Elias Martin på Nationalmuseum.</img>
Förutom de nämnda, så att säga på ämbetets vägnar uppgjorda försvarsplanerna
finnas äfven två, af enskilda personer uppgjorda planer i liknande syfte.
Den ena af dessa, som till författare har den sedermera under kriget i högkvarteret
använda kaptenen M. Björnstjerna, född 1779, är uppgjord omkring åren 1806-7 och
går ut på att upptaga kriget anfallsvis. Den 25,000 man starka hufvudhären skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
