Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påyrkade dess utförande åt landsidan. Liksom Ehrensvärd ville han stödja
gränsförsvaret med fästningar men föreslog i stället för Lovisa det ungefär midt bakom
anfallsfronten belägna Artsjö såsom plats för en fästning, hvarigenom verket vid
Anianpelto skulle kunna undvaras. Åt försvaret af Savolaks ägnade han stor
uppmärksamhet, enär en öfver Kuopio mot Uleåborg framryckande fiende kunde taga
hela försvaret i ryggen, liksom en öfver S:t Michel—Heinola framgående afdelning
kunde falla svenska hufvudhären i vänstra flanken, och för hvarje dylikt företag
hyste man denna tid en ofantlig fruktan. Vid Varkaus, vid Haukivesis nordvästra
flik, ville Klingspor hafva en »place d’armes» såsom centralpunkt i försvaret,
hvarjämte mindre befästningar borde utföras vid S:t Michel och vid Puumala sund.
Klingspor tog äfven hänsyn till möjligheten, att förbindelsen sjöledes med Sverige öfver
Helsingfors skulle kunna afbrytas, och påyrkade därför förberedande anordningar för
ordnande af en förbindelseväg öfver Tavastehus—Björneborg och af en annan öfver
Kuopio—Iisalmi—Uleåborg, i sammanhang hvarmed han framhöll betydelsen af
strömrensningar i Kumo- och Ule-älfvar.[1]
Sveaborg. Gustafssvärd. Efter en tafla af Elias Martin på Nationalmuseum. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>