Print (PDF) - Color (PDF) - full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland under sjuttonhundratalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samlas i höjd med Artsjö och afslå ryssarnas första anfall, hvarefter en från Savolaks och Karelen frambrytande, 10,000 man stark härafdelning mellan Saima och Ladoga skulle gå lös på S:t Petersburg, snart understödd af hufvudhären och af flottan, för hvilken 10,000 man landtrupper afsågos. Den i alla delar omsorgsfullt utarbetade planen förutsatte årslånga förberedelser med hänsyn till krigsorten, förutseende, beslutsamhet och kraft hos de styrande, lättrörlighet och fyllda förråd hos trupperna samt slutligen öppet vatten, allt omständigheter, som fullständigt saknades i början af 1808. Emellertid skaffade ryska regeringen sig före kriget en afskrift af planen. <footnote>Sveriges krig år 1808 och 1809, II sid. 67. Krigsvetenskapsakademiens tidskrift 1896, sid. 77. Danielson: Finlands krig och Finlands krigare, sid. 58.</footnote> <img r>Magnus Björnstjerna. Efter en miniatyrmåling tillhörig familjen Björnstjerna.</img> I slutet af 1807 nedskref finnen Gustaf Mauritz Armfelt, som då vistades i Stockholm, en plan till Finlands försvar, hvilken gick ut på att samla de finska trupperna i passen mellan sjöarna i en från Padasjoki vid Päijänes västra strand öfver Pohja, Kangasala och Tyrvis samt längs Kumo älf till Björneborg dragen linie med hufvudkrafterna på högra flygeln. Savolaksbrigaden borde samlas vid S:t Michel och därifrån rycka fram till Heinola för att hota fienden i sidan; dess återtåg skulle gå på västra sidan Päijäne. Med tanken på Björnstjernas förslag, hvilket Armfelt säkerligen kände, föreslog han, att Karelens jägare under en skicklig partigängares befäl skulle företaga ett ströftåg mot Ladoga. Förbindelsen med Sveaborg prisgafs helt och hållet. Emellertid yttrar Armfelt i december sagda år, att, »om Ryssland vill taga Finland, anser jag allt försvar omöjligt. Skall för oss nu hjälp komma, blir det genom försynens omedelbarliga kraft. Amen.»<footnote>Tegnér: Gustaf Mauritz Armfelt, III, sid. 123 och 125 (2:a uppl.), Danielson, sid. 59.</footnote> Vid bedömandet af alla dessa försvarsplaner måste man taga hänsyn till den tid, under hvilken de uppstodo. Man kan icke billigtvis fordra, att under ett århundrade, då trots krigslystnaden vårt lands alla krigiska inrättningar stodo långt efter andra länders, de ledande männen skulle hysa åskådningssätt tillhörande det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
