Finska kriget 1808-1809 / 47 (1898) Author: Carl Otto Nordensvan - Tema: War Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsförberedelser, krigsplaner och uppmarsch på svenska sidan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egenskaper, som höfvas en högste befälhafvare, synnerligen i ett vanskligt läge, likväl
med undantag af omtanken om sina truppers behof. Han var vida mera intendent
än fältherre; han var en fin och öfvad hofman, utan djupgående insikter i krigiska
värf, utan den beslutsamhet och karaktersfasthet, som äro oundgängligen nödvändiga
för en befälhafvare, och utan den förmåga att vinna sina underlydandes förtroende
och tillgifvenhet, som i icke ringa mån utgör villkor för framgång. Hans riksbekanta
yttrande, »att han icke åtoge sig att försvara landet mot Rysslands öfvermakt», behöfver
icke, såsom vanligen skett, tydas såsom feghet utan kan lika väl uppfattas såsom en

Generalen frih. G. M. Armfelt.

på kännedom om förhållandena grundad öfvertygelse, men det är och förblir
oförlåtligt att mottaga ledningen af ett krigsföretag, om man icke tilltror sig
möjligheten att kunna genomföra det, eller om man visar vankelmod inför
sina underlydande, och det är lika orätt af ett statsöfverhufvud att anförtro
landets krigsmakt i en sådan befälhafvares händer. Att Klingspor saknade de
egenskaper, som höfdes befälhafvaren för hären i Finland, var ingen hemlighet,
och många inflytelserika män sökte så väl att förmå Klingspor undanbedja sig
uppdraget som att öfvertyga konungen om nödvändigheten att utse en annan
befälhafvare, men allt lika fåfängt.[1] Konungen insåg nog Klingspors
olämplighet men ville icke stöta en trogen tjänare från sig, när denne icke själf
begagnade sig af tillfället att afgå från sin post, »om han funne sig oförmögen
att uppfylla den under närvarande omständigheter».[2] Finnen Gustaf Mauritz
Armfelt erbjöds visserligen befälet under Klingspor, men en sådan halfhet, hvilken
under denna tid beredde åtskilliga ryska härars olycka, afböjde
Armfelt.[3] Dessutom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>