- Project Runeberg -  Finska kriget 1808-1809 /
100

(1898) [MARC] Author: Carl Otto Nordensvan - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Tavastehus till Gamla Karleby. Ryssarna i södra Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förnödenheter skulle komma att betydligt underlättas. Degerbyviken kunde äfven
rymma en ganska betydlig skärgårdsflotta. Dessutom var det naturligtvis af stor
betydelse att fråntaga svenskarna denna fasta punkt i ryska härens rygg. Ryssarna
afhjälpte också ganska snart de brister, som vidlådde fästningen[1].

*



Vid mars månads utgång voro ryssarna efter sex veckors fälttåg herrar i hela
Finland ända upp till Ny Karleby. Endast Sveaborg trotsade ännu deras vapen.
»Eders Kejserliga Majestäts trupper,» skref Buxhöwden, »möta allestädes fienden med
lika så mycken ifver, som de hos sig nära nit och trohet i tjänsten. Endast sådant
bör jag tillskrifva, att de besegrat de mödor och besvärligheter, hvilka med hvarje
steg förekommo. Hvarken den förfärliga kölden eller den djupa snö, hvarigenom de
nödgats bana sig väg, har förmått förminska deras ovanliga ifver, och själfva fienderna
äro förvånade öfver snabbheten i deras rörelser jämväl på ställen, hvilka för det
närvarande ansetts fullkomligt ogenomträngliga.»[2] Och i sanning, genom de
upprepade misstag, till hvilka de svenska befälhafvarna gjort sig skyldiga, genom den
fintlighet, som utmärkte de ryska befälhafvarna och öfverskylde deras felgrepp, hade
nyss nämnda ovanliga framgångar krönt de ryska truppernas ansträngningar, hvilka
ingalunda voro mindre än finnarnas. Genom samma fintlighet och förslagenhet
hoppades Buxhöwden snart skrämma eller locka sina fiender från Sveaborg, och därmed
skulle han åt sin härskare kunna öfverlämna hela södra hälften af Finland.

Styrelsen öfver det i besittning tagna landet öfverlämnade Buxhöwden tills
vidare åt landshöfdingen i Nylands och Tavastehus län, friherre Munck, som hade
sitt säte i Tavastehus, och ingen ändring gjordes i de bestående förhållandena.
Befolkningen underkastade sig visserligen endast af nödtvång och under trycket af
öfvermakten men förhöll sig lugn. Den bemöttes på ett fogligt sätt af de ryska trupperna,
och klagomål förspordes ännu icke. För att draga rörelsen åt Ryssland afskaffades
tullen mellan Ryska och Svenska Finland, hvilka namnsammansättningar skapades,
tullhusen nedrefvos, och sammansmältningen mellan de svenska och de ryska finnarna
befordrades på allt sätt.[3]


[1] Hufvudsakligen
efter Sveriges krig åren 1808 och 1809, II sid. 366, samt Montgomery, I sid. 32.
[2] Michailovskij-Danilevskij,
sid. 9.
[3] Michailovskij-Danilevskij, sid. 12. —
I förordningen om tullförhållandena sades, »at tullkjedjan på förra gräntzen emellan
Rysska och Svänska Finnland skall borttagas, samt at handel frigifvas, som vanligt är
emellan undersåtare af et rike» o. s. v. (Handlingar rörande förvaltningen i Finland
1808, I sid 3.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:51:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finskakr/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free