Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Siikajoki och Revolaks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Befälet öfver 2:a brigaden öfvergick till öfverste v. Döbeln, som därigenom
kom i spetsen för björneborgarna.
Påskdagen den 17 april hvilade trupperna på båda sidorna. På grund af
anmälan från Cronstedt, att en stark fientlig kolonn vore i antågande öfver Pulkkila,
uppgaf Klingspor sin plan att stanna vid Brahestad och beslöt att i stället gå tillbaka
till linien Karlö—Siikajoki, hvarigenom han skulle komma något närmare Uleåborg
och trupperna på vägen åt Kuopio. Befallning utgick därför till 1:a brigaden att
följande dag på isen förflytta sig till Karlö, till de båda öfriga brigaderna att fortsätta
återtåget till trakten af Siikajoki.
Med anledning häraf bröt 1:a brigaden upp redan kl. 3 på morgonen, de båda
öfriga brigaderna något senare. 2:a brigaden, som utgjorde arriergarde, nådde Pattijoki
och upphanns då af kosackerna, hvilka blefvo allt mer och mer närgångna, men
lämnades ostörda, enär öfvergeneralen hade befallt, att man skulle undvika strid. Sålunda
fortgick återtåget till Hirvaskaari by, vid pass 5 km. söder om Siikajoki, där major
Furuhjelms bataljon utsattes på förpost, under det återstoden fortsatte vägen mot Siikajoki.
Knappt hade förposterna blivit utsatta, förr än de vid tolftiden anföllos af fienden
(se kartan på sid. 123).
Kulnev hade med det ryska avantgardet hvilat i Piehinki och där blifvit
förstärkt med ett par bataljoner, så att hans styrka torde uppgått till något mera än
2,000 man. Redan kl. 2 på natten hade han satt sig i marsch, och framemot
middagstiden fick han meddelan om, att en svensk truppstyrka stannat vid Hirvaskaari.
Sin vana trogen gick han ofördröjligen till anfall mot densamma, under det en del
infanteri sändes utefter stranden för att kringgå fiendens högra flank och kavalleriet
på isen slog in riktningen mot Siikajokiälfvens mynning.
Döbelns utvecklade arriergardesbataljon mottog anfallet och drog sig under
strid tillbaka till Siikajoki kyrka, där Adlercreutz utsett ställning för brigaden. Härvid
blef ett kompani under fänrik Blume, som bevakade stranden, afskuret och måste med
bajonetten bana sig väg till de sina, hvarvid det lämnade 24 man i fiendens händer.
Ursprungligen har Siikajokiälfven fallit ut i hafvet något längre söderut, än
nu är fallet. Dess gamla, numera uttorkade flodbädd skiljes från det nya loppet
genom en några hundra meter bred, skogbevuxen ås, på hvars högsta punkt kyrkan är
belägen. På andra sidan om den gamla flodbädden stiger marken till samma höjd
med den nyss nämnda åsen och är äfven här bevuxen med skog. Älfven har en bredd
af omkring 300 meter och kunde på isen allestädes öfverskridas. Dess östra strand
reste sig långsamt och kantades liksom den västra stranden af åtskilliga gårdar, hvilka
aftecknade sig mot den bakom varande skogen.
På åsen mellan båda flodbäddarna hade Döbeln tagit ställning med bataljonen
Eek utvecklad i en lång skyttekedja långs höjdkammen. I denna kedja framfördes
två kanoner på själfva vägen, och på åsens bakre sluttning ställde sig bataljonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
