Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omslaget. Åland och Gotland. Förberedelser för sommarfälttåget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Barclay de Tollys kår skulle ingå alla de nyanlända trupperna af 6:e divisionen
och gardet äfvensom Bjeloserska infanteriregementet och tre dragonskvadroner,
som deltagit i inneslutningen af Sveaborg. Som dessa senare trupper dock kommo
att användas på annat håll, belöpte sig kårens styrka endast till 6,000 menige i stället
för 7,500, som den var afsedd att erhålla.
Den tredje gruppen, som var starkare än de båda öfriga tillsammans, skulle
dels under Kamenskijs befäl bevaka kusten från Hangö udd till Lovisa, dels under
Bagration fortsätta denna bevakning norrut öfver Åbo och Björneborg samt besätta
Tavastehus och södra Finlands öfriga inre delar. För att stärka försvaret försågos
Hangö och Porkala uddar med befästningar, stängdes inloppet till Åbo medelst batterier
samt uppfördes hus för utsiktsposter och optisk telegraf längs kusten. De gamla
fästningsverken vid Tavastehus bestyckades. Såsom stöd och reserv för nyss nämnda
trupper begärde Buxhöwden ytterligare, att 8 bataljoner och 5 skvadroner skulle
förläggas till Viborg och Villmanstrand.
Af ofvanstående finner man, att i själfva verket endast en ringa del af de rvska
stridskrafterna var användbar till egentliga krigsföretag, nämligen de båda långt ifrån
hvarandra stående kårerna Rajevskij och Barclay de Tolly. Af dessa skulle den senare
samlas i S:t Michel, till en början skydda ryska gränsen, om svenskarna ryckte vidare
framåt, men så snart som möjligt kraftigt rycka fram till Kuopio och återtaga staden.
Härifrån skulle Barclay de Tolly fortsätta rörelsen norrut och, om svenskarna förstärkte
sina trupper mot Rajevskij, falla dem i flanken eller afskära deras återtågsväg.
Rajevskij åter skulle med undvikande af strid hindra svenskarna rycka till Vasa och
så mycket som möjligt draga deras uppmärksamhet på sig för att därigenom gifva
Barclay de Tolly tid att hinna upp i deras rygg. Skulle svenskarna vända sig mot
denne senare, borde Rajevskij rycka fram mot Uleåborg för att taga svenskarna i
ryggen och »bringa dem mellan två eldar». Rajevskij skulle basera sig på Tammerfors,
Barclay de Tolly på Nyslott. Efter ankomsten af de utlofvade förstärkningarna
ansåg Buxhöwden ingen fara förefinnas utan var »öfvertygad, att den oförmodade
fördel, hvilken svenskarna nu vunnit, tjänar till deras egen skada, och vår seger skall
icke dröja att lugna Eders Kejserliga Majestät.»
Den ryske öfverbefälhafvaren kom dock snart på andra tankar. Han började
allt mera frukta för landstigning i Vasatrakten, hvarigenom Rajevskij kunde råka
mellan två eldar, anfallen från sjösidan och omfattad från landsidan af svenska
hufvudhären. Läget kunde visserligen förbättras, om Barclay de Tolly ryckte kraftfullt
framåt, men möjligheten häraf betviflade han allt mera. I skrifvelse till kejsaren af
den 11 juni omtalar han, att han på grund af allt detta vidtagit den förändring i den
förra planen, att Barclay de Tolly skulle lämna 3,000 man i Kuopio och med återstoden
af sina trupper falla den mot Rajevskij i framryckning varande fienden i flanken
eller ryggen. Rajevskij skulle draga sig tiilbaka till Lappo med ett detaschement i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
