Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungen. Lokalaks och Helsinge. Sjökriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lantingshausen hade haft för afsikt att utföra landstigningen vid Helsinge,
enär bättre vägar därifrån ledde inåt landet, men på grund af nyss nämnda
underrättelse utsåg han Vaaranpää nordliga udde på Lokalakslandet till landstigningsplats.
Emellertid hade han redan skickat major Stjernstam med 300 man af Västmanlands
vargering till ön Sutsalo med uppdrag att omedelbart före landstigningen på båtar
öfvergå till Töfsala-landet för att på bron öfver Kettis sund taga i ryggen de fientliga
afdelningar, som funnos vid Järvenpärä och Helsinge. När transportflottan den 15
nalkades Lypertö, hade befallning blifvit sänd till Stjernstam att följande morgon
utföra sitt uppdrag. När nu Rajalins meddelande ingick, sändes honom förnyad
befallning att återvända, men vid dess framkomst var han redan vid Kettis sund i strid
med öfverlägsna fiender och nödgades draga sig tillbaka till båtarna, där truppen
hann inskeppas, hvarefter den återförenade sig med återstoden af detaschementet.
Detta lämnade Lypertö först tidigt på morgonen den 17 och anlände kl. half
9 till den utsedda landstigningsplatsen, där urskeppningen af trupperna genast började
och fortgick hela dagen. Ett avantgarde bildades af gardenas och Kronobergs
regementes jägare till ett antal af 300 man och framryckte under Lagerbrings befäl till
Lokalaks kapell, undandrifvande ryska förposter, som råkade i dess väg. Enär ingen
för artilleri användbar väg ledde fram till kapellet, fick Västmanlands vargering röja
en sådan. Vid själfva kapellet fann man en ganska förmånlig ställning, i hvilken
vägarna från Nystad, Åbo och Helsinge kunde skyddas. För att icke sakna
ammunition vid det snart sannolika återtåget hade endast 30 patroner utlämnats till hvarje
man, under det återstoden behållits till förfogande.
I den nämnda ställningen blef Lagerbring anfallen vid half 6-tiden på aftonen
af 3-4 hundra ryssar med 3 kanoner, men försvarade sig till mörkrets inbrott, då
anfallet afstannade. Under natten anlände de öfriga trupperna och ryckte in i
ställningen, hvars högra flygel stöddes mot en insjö, under det den vänstra försvann i
skog. Af kanonerna kunde fyra sexpundingar bringas fram.
Äfven på ryska sidan framfördes under natten förstärkningar, nämligen 2
bataljoner, 1/2 skvadron och 6 kanoner, hvilka under generalmajor Tschoglakovs befäl
befunno sig icke långt från landstigningsplatsen, och generallöjtnant Bagration befallde
genast alla i närheten af Åbo stående tillgängliga trupper att skynda efter. Kl. half
6 på morgonen den 18 gingo ryssarna till anfall under fåfänga försök att omfatta
svenskarnas båda flyglar. När ammunitionen började tryta och underrättelse ingick
om ryska förstärkningars oupphörliga anryckande, gaf Lantingshausen kl. 2 e. m.
befallning om återtåg, hvilket utfördes i god ordning under skydd af samtliga jägare
och af svenska gardet, hvilka stego om bord först kl. 6 på aftonen, och hvilkas aftåg
skyddades af fyra kanonslupar. Alla döda och sårade, 132 till antalet, bland hvilka 3
officerare (en officer saknades), medfördes på båtarna. Strax efter återinskeppningen
anlände Upplands och Kronobergs regementens vargeringsbataljoner samt en med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
