Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfver Qvarken och i Västerbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
full insikt om företagets omöjlighet. Ehuru icke tillhörande Gripenbergs trupper utan
inkallad till högkvarteret i Hernösand, följde Aminoff sina landsmän tillbaka till
hemlandet. Om än motvilligt, nödgades desse underkasta sig dagtingan, och det hade ju
gränsat till halsstarrighet att nu sätta sig till motvärn.
Det hade emellertid lyckats Gripenberg att förmå den ryske befälhafvaren att
samtycka till de två viktigaste af de tilläggsbestämmelser, rörande hvilka Anshelm
gifvit sin generals löfte, och försäkrades sålunda, att: »1) Finska armén bibehålles vid
sine löner och boställen, till sine och sina famillers underhåll, äfven som enkor och
faderlösa barn efter de i kriget stupade stridsmän förunnas samma förmån: — förstås
till freden blifver sluten.» Och vidare lofvades, att »2) Inga undersökningar öfver de
nu vid armén befintliga personer, hvilka på ett eller annat sätt af nit för sitt
fädernesland sökt gagna eller deltagit uti dess försvar får ske rörande desse
mål.»[1] Den
senare bestämmelsen gällde i första hand det manskap, som tillhört
fästningsbesättningarna och efter deras dagtingan återgått i tjänst.
Den 30 och 31 mars samt 1 april aftågade de finska trupperna brigadvis från
Kalix och aflämnade i Kemi sina vapen. Där lämnades äfven i ryssarnas händer de
fanor, tolf till antalet, som med sådan heder förts af Åboläns, Nylands, Tavastehus
och Björneborgs regementen samt af Nylands jägare. 22 kanoner föllo äfven i
fiendens händer. Oaktadt de lidanden, för hvilka de få öfverlefvande af de finska
trupperna varit utsatta, gaf denna förrättning anledning till våldsamma känsloutbrott, som
hvarken deras eget befäl eller fienden kunde underlåta att högakta. Några
undandrogo sig konventionens verkställande och uppsökte på omvägar de svenska trupperna.
Styrkan af de trupper, som dagtingade vid Kalix, uppgifves af Gripenberg till
2,000 man under gevär och nästan lika många sjuke. De ryska författarna uppgifva
alldeles bestämdt styrkan till 7,075 man, däri inberäknade icke stridande och 1,600
sjuke. Denna uppgift är tydligen allt för hög, äfven om Västerbottens regemente
medräknas, men af detta tillhörde lifbataljonen 4:e brigaden och kunde sålunda icke
innefattas i fördraget. De tre ifrågavarande brigaderna räknade i oktober med
officerare tillsammans 5,000 man (inberäknadt Västerbottens regementes 2:a bataljon och
kavalleriet)[2],
och sedermera inträffade den stora dödligheten under stilleståndet.
Gripenbergs uppgift förefaller sålunda icke för låg.[3] Det af honom inlämnade
»generalförslaget» har ingen obehörig fått skåda. Före konventionen talade ryssarna
endast om sin stora öfverlägsenhet, men deras styrka torde väl näppeligen öfverstigit
4,000 man, om man erinrar sig, att Schuvalov sändt fyra regementen till Vasa, och
att sjukligheten var stor äfven på ryska sidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
