- Project Runeberg -  Finska kriget 1808-1809 /
481

(1898) [MARC] Author: Carl Otto Nordensvan - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Freden. Slutet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverläggningar förde de svenska ombuden på ett ädelt och frimodigt sätt sitt lands
talan, hvarvid de ådagalade orättvisan i det krig, som blifvit påtvingadt detsamma,
äfvensom den afsatte konungens ståndaktighet gent emot sin förra bundsförvant
kejsaren af Ryssland. Slutligen beslöt man, att de svenska ombuden skulle sända
ett ilbud till svenska regeringen för att inhämta nya föreskrifter i förevarande fråga.
Under budets frånvaro behandlades de öfriga punkterna, rörande hvilka ryssarna icke
gjorde några invändningar i andra fall än med afseende på statsskulden, i hvilken de
afsade sig all delaktighet. Strax efter ilbudets ankomst till Stockholm erfor man där
misslyckandet af företaget till
Västerbotten. På grund af landets utblottade
tillstånd och omöjligheten att före
fredsslutet mottaga den nye tronföljaren
svarades Stedingk, att han, om inga
ytterligare föreställningar hjälpte, ägde
rätt att afträda Åland och Västerbotten
intill Kalix älf, men att han åtminstone
borde försöka få ett löfte af ryssarna,
att de icke skulle anlägga befästningar
på Åland.

Ryske utrikesministern grefve N. P. Rumjanzev.
Ryske utrikesministern grefve N. P. Rumjanzev.


Efter budets återkomst den 4
september upptogos underhandlingarna å
nyo. Åland måste Stedingk lämna, och
om den nyssnämnda förbindelsen ville
ryssen icke höra talas; och hvad värde
skulle den väl haft? Kilen där uppe i
norden ville Stedingk däremot ej släppa.
Båda de svenska underhandlarna
uppbjödo all sin förmåga för att öfvertyga
Rumjanzev om det obilliga i denna
afträdelse, och denne skref verkligen till kejsaren ett bref, på hvilket han efter fem
dagars väntan mottog svar, åtföljdt af ett blad af hermelinska kartverket, på hvilket
kejsaren med rödkrita dragit ett streck utefter Torne och Muonio älfvar. Brefvet
innehöll bland annat följande: »Sålunda kommer gränsen att löpa långs Torne och
Muonio älfvar, på sätt jag med egen hand uppdragit den på bifogade karta. Men
jag ämnar aldrig bifalla att återlämna Torneå stad, och, om ej freden slutes på
ögonblicket, sedan ni fått detta bref, befaller jag er afbryta underhandlingarna, och
det kommer att bero af omständigheterna, hurudana mina anspråk för en framtid
kunna blifva.»


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:51:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finskakr/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free