Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nalismP Hmar är nu ömheten om lagarnes-
helgdk Hur är man idenna frå as kon-
ervatw? Mä pressen tiga. Det nder den
synnerligen icke till heder. Men skall det sin-
a folk t också tiga? Skall den finska kyrkan
tiga? Det swar som gifwes på dessa frågor,
är en dom, som detta folk, denna kyrka ola
fälla öswer sig sjelfma. Landets snart am-
manträdande ständer skola wäl blifma i till-
fälle att ta a under ompröfning detta sätt
att upprätth lla efterlefnadeii af gällande lag-
bud. Dä skall det wisa sig, om tvära ständer
werkligen representera det bästa och wärde-
fullaste hos wårt folk, dess sedliga- och rätts-
medwetande.
—- Oxwerinspektorstsensten wid
skolsttlrcl cn besutt. Till öswerinspek-
tor för elementarläroioerken och ledamot
i skolstyrelfen är å högsta ort utnämnd
lektorli wid siveuska normallycenm i Hel-
singfors Alex. Streng.
— Nykterhetssöreningen Eos. Wid
föreningens bestyrelsemöte itisdags afton
beslöto, att den redaii tidigare påtänkta
.,pakettafton till förmån för det i stadeti
inrättade hem för drinkare (Fridhem)
skulle ega rum i dag på föreningens
weckomöte och allmänheten inbjudes till
ett talrikt besök. »
—- Den norske skalan Bjørn-
stjcrne-Björnson torde, atföljd af fin
maka anlända hit i medlet af månaden,
för att härstädes hålla föredrag i sedlig-
hetsfrågan. Wi hoppas att detta den
inflytelserike sedlighetsivänneiis besök kraf-
tigt skall bidraga till denna toigtiga frå-
gas lösning.
— Fröken Ingeborg Tauström,
föreståndarimia för högre lärotverket för
qtviulig ungdom öfwer konfirmations-
ålderti i Stockholm, höll i går i labo-
ratoriets hörsal härstädes ett föredrag i
sedlighetsfrågait. Ester att hafwa kastat
en öfwerblick på det förderfliga infly-
tande den lägre, s. k. smuts-litteraturen
utöfwer öfwergikk talarinuan till sitt huf-
wudämne och ansåg hon botemedlet för
det rådatrde onda hufwudsakligen stå att
finna i en sundare uppfostran ihemmen
och färskildt i samuppfostrau.
— Fråii Söndagsstolan. Studs-
missionens talrika söndagsskolebarn woro
tredje och fjerde dag jul samlade å mis-
sionshyddatt till enkla julfester. Julgran,
sånger, utdelning af skrifter och ,,nam-
nam« samt korta berättelser as lärarin-
norna — se der programmet-
— J Allicmshusct firades annandag
jul en dylik fest. Salen upplystes för
tillfället as tweniie stora granar och å
en transparent stod att läsa: «Ara
toare Gud i höjden, frid på jorden
oehtillmenniskorua ettgodtbehag!««
Med anknytning till dessa ord hölls ett
kort föredrag om julens betydelse, hivar-
efter friska julfånger uppstämdes. Nha
testamenten, sångböcker och andra små
barnskrifter samt bibliska planscher utde-
lades, hwarjemte en del af barnen erhöllo
löfte om den illustrerade weckotidningen
der äro endrägtigen tillsammans-« från
solens uppgång till dess nedgång; och
,Herrens utsända wälsipnelse bringar
lif till ewig tid". Måtte en dylik er-
farenhet återkomina många till del!
J Gads barns hjerta wäxer längtan att
förmerkliga brödragemenskapen i Kristus.
Låtom oss med detta mål för ögonen
sammansluta oss från ännu widare
kretsar än förut; låtom oss öfwer
«heligas gemenskap ochsbedja i kärlekens
och hängis- wenhetens ande. Dä Guds
kyrka i werlden ligger på sina knän-
utblottad på menskliga tillgångar, kunna
wi ej då wänta att Gud skall ingjuta
ihenne sin kraft och begagna henne till
sitt stora och heliga namns förherrli-
ägandes
«Med« broderlig tillgiswenhet och akt-
ning, i evangeliska alliansens namn-
edra i Herren Jesus
Stora Britanien:
Palverath, Prestdent. James Fleming.
Donald Wathesott, J. Field, Lt.-Gen·
Billiain Arthiir. A. J Arnold.
John Stoughton. Bangor, President.
Tonald Fraser. C. H. H. Wright.
Joseph Augus.
Förenta Staterna:
W. E. Dodge. James M. King.
Caleb T. Rove. Josiah Strong,
Philip Schaff.
Canada;
J. W. Daoson. WIm Jackson-
Nya Braws-wik-
J. Prichard. D. Maerae.
G. M. Armstrong.
«Batnwännclt« för det konnnande året-
De sedwanliga förplägningarna utebleftvo
icke heller. Ett ganska stork antal af
barnens föräldrar och äldre männer woro
uärlvarande.
—- (Juläudt) Nyårsaftoncn hölls
med hänsyn till årsskiftet i Allianshitsets
lilla sal ett möte, som helt wisst lem-
nade ett oförgätligt intryck hos mången
af de uärtoarande. Mötet började kl. 8
e. m. och fortgick till det nya årets in-
brott, onuoexlande med sång, tacksägelser,
och korta wiltnesbörd om de erfarenheter
man under årets lopp fått röna as Guds
godhet.
— Deit evangeliska alliansen. Un-
der nu pågåciide böneioecka är det en
upplyftande tanke att weta att fråIt mil-
lioner hfertan utöfiver hela den kristna
kyrkan på jorden sannua böner uppsätt-
das till samma Grid. Detta wackra bruk
har, såsosii man met, redan fortgått un-
der en följd af år, och initiatimet härtill
är. som bekant, taget af den evangeliska
alliansen, hivats inbjudning för i år tvi
i»sin helhet införa i dagens nummer.
Afwen iloåra kyrkor ega bönestnnder
med anslutning till de utsedda texterna
ruin kl. 6 och i Allianshuset kl. 7 alla
eftermiddagar under toeckans lopp.
Utlaudet.
President Cleweland och eman-
geliska alliansen.
Från Washington meddelas den 9 decem-
.ber: ,,President Cleweland mottog i dag
omkring 2,000 personer, hwilka bewista
den allmänna kristliga konferens som
hålles härstädes under ewangeliska allian-
sens hägn. Andamålet med konferensen
är att dryfta, hwilka åtgärder böra wid-
tagas för att åstadkomma en förening
mellan de olika kyrkofamfunden och be-
kämpa wissa nya och betänkliga före-
teelser, hwilka hafwa wisat sig i förbin-
delse med den stora tillwäxteit af rike-
dom, affärsmäsecide, utwandringsförhål-
landena, de förändrade förhållandena
mellan arbete och kapital samt den stora
och tillwäxande procent af befolkningen,
som hwarken åro kyrkomedlemmar eller
gå i kyrkan.
Alliansens ordförande höll ett tal till
president Cleweland, hwari han yrkade
på hans samtverkan med alliansen för
kristendomens sak.
J sitt fwar yttrade Cleweland, att
det gladde honom att fä sammanträffa
med alliansens medlemmar och att höra,
att deras syfte wctr att tillämpa kristna
moralbud på det sociala och politiska
’ Frankrike-
C· Casalis, A. Fis , Seeretar .
Gustave Monod. G. illochedieu. y
N. Rieolin. M. Meyhosser.
Theodore Monod.
Schweitz-
E. Narville. E. Mittendorff.
Tyskland-
Andreas Von Bernstorss. Th. Cristlieb·
Eugene Baumann. F. Fabre-
Nederländerna:
Van Vassenaer Van Catvijck. F. vansBylandt
Darnnark:
Olof Hansen.
Italien.
A. V. Tron-
Turki e t:
George F. Herrick.
Gr ekland:
M. D. Kalopothakes.
S yr i e n:
James S. Dennis-
J. Wahl.
H. J. Piggoit.
G. G Bliss.
J. B. Charlier·
Daniel Bliss,
Egypten:
J- W. Yule. G. Lansing.
Syd Afrika:
John M. Russell.
apan-
J. H. Ballagh· G· W. Knor,
O st -Jndien:
H. Van Heythuysen.K·Pelham Brust, Poona.
ina.
Henry Blodget. Jo e Edikius.
J. L. Whitiiig. s ph
Se närmare bönestunderna på fjerde sidan.
lifwets problein och fordringar. Ekr få-
daii rörelse skulle icke förfela att frätn-
kalla de mest ivärderika resultat. Alla
måste medgifwa att erkännandet af kristen-
domens lärdomar ledde till deii renaste
fosterlandskärtek, deii mest sammetsgranna
trohet i allmänna tvärs samt bildade
den bästa typ för en medborgare.
De som handhade regeringsangelägeu-
heterna, yttrade han widare, erinrades
derigenom, att Gads lag fordrade, att
de modigt skulle blifwa trogna folkets
fördel, famt att werldsaltets styresman
fordrade noggrann räkenskap af dem för
deras förmultning. Afmett folket finge
sålunda lära, att dess lycka och wälgång
bäst befordrades genom en sammets-
grauu hänsyn för det gemensamma brödra-
skapets fördelar, och att regeringetls fram-
gång hos folket berodde på folkets egetc
moral, rättrådighet och rättskaffenhet.
Presideiit Clewelaiid gladde sig fär-
skildt deråt, att alliansens werksamhet
icke war bunden wid ett och annat
kyrkofamfnnd, utan omfattade ett wid-
sträckt kristligt kamratskap.
»Om«, fortfor presidenten. »ni söker
lära era landsmän fördragsamhet, måste
ni sjelfwa wara fördragsamme. Oxn ni
söka lära fördomftrihct för andras me-
ning, måste ni fjelfwir svara förnomstria.
Och osn ni söka lärii en oegennyttig
fosterlandskärlek, måste ni sjelfwa wara
oegennyttiga och fosterländska–
»Det fins tillräckligt arbete på det fält
ni beträdt för att medgiftva en hjertlig
sanitverkali af alla som tro på ioärdet
och kraften i kristliga lärdomar och ett
kristligt lefnadssätt. Edert ädla tvärf,
om det fattas i stor och ädel mening,
skall helt ioisst ådraga sig edra medbor-
gares uppmärksamhet och toördnadsfulla
aktning. Och era bemödanden, helgade
af wälwilja och fosterlands-kärlek, måste
utöfma ett mäktigt inflytande på folkets
upplysning och förkofran, genom att fram-
hålla styrkan och fastheten af wåra insti-
tutioner samt genom att befordra tvärt
älskade lands lycka och storhets-
Wid konferensens sammanträde den 9
dennes höllos flera tal, och skrifwelser
upplästes med yrkande på de olika kyrko-
samfuudens samtverkan i striden mot de
faror, för hwilkas öfwerwägande konse-
reusen blifwit sanuuankallad.
Den legaliserade prostitutionen
upphäfd i Norige.
Frän Kristiania meddelas: Justitie-
departemeutet har underrättat Kristiania
stift, att polisens hittills förda kontroll
mot utbredande af weueriska sjukdomar
snuwaraude bisigtningen med dermed
sammanhängande åtgärder) upleör frätt
den 15 februari 1888.
Twenne yttranden frän möteti
Exetet Hall. Fråii detta betydelsefulla
möte, till hwilket wi sannolikt ännu få
anledning att återkoinma, fästa wi upp-
märksamheten wid följande korta men
behjertanswärda ord, som der blifwit
fälda:
J det fakrika andragande, med hwil-
ket mr Hugh öppnade diskussionen,
yttrade denne bl. annnat: Hwad som
mest as allt wåcker min blygsel. är att
på denna platform sitta infödda män
från Indien, hwilka kommit hit som om-
bud frätt sina landsmän för att prote-
stera emot den legaliserade prostitutionens
införande i Indien. Har det werkli-
gen kommit så långt, att parter och
Hinduer måste stå upp och förebrå
ett kristet folk för dess osedlighet?
Under starkt bifall yttrade Dr Clif-
ford: Ja, mina herrar, den rätt den
allmänna opinionen har, att få göra sin
stämma hörd wid skötandet af de all-
männa angelägenheterna, måste leda till
att göra styrelseformen mera demokra-
tisk. Meri den nya demokratins mån
måste wara renhjertade. Det är pä ti-
den att wid besättaudet af offentliga
embeten hänsyn tages till karakterens
egenskaper likaioiil som till l)uswudets.
De som äro folkets förtroendemäu
måste fjelfwa föret ettsedligt lif.
Endast då kunna tvi fä goda lagar; eu-
dast då kunna wårn fattiga medbröders
döttrar finua säkerhet. Wi wilja ej
längre tåla- att tvära offentliga män
begagna ttvenne slag afwigter för
att mäta riitt och orätt —- ett för
sitt embetes utöfivande och ett för
sitt enskilda lif. Bort med denna
styggelse-!
1
Polilisk öfwerdlick.
Det år, forn nny gått till ända,
skall hafwa sin särskilda plats i histo-
rien, för de aktnings-märkta bemödan-
dm lxdarene as den europeiska politi-
ken lagt i dagen, för att besvara fred
och jemmigt, oaktadt de diplomatiska
förwecklingarna warit imåra och djup-
gående nog Det ioill synas som ont
den känsla af anfwar, som tidens rätts-
medioeta ide p.itr1)ckt äfwen diplomat-in,
skulle komma dem, som makten hafwa,
att allt mer och mer rygga tillbaka för
fasorna af det werldekrixz. soin länge
legat hotande i lusten och font. om det
en gång utbryter, måste bliftvii förfär-
li«jt. Hufmudsörtjenstcn as fredens be-
wa ande till«ommer otroiftoelaktigi Tysk-
land med dess åldriga fredsälskand:
monark och dess jernkansler, som med
fasthet och kraft håller den politiska
wågskålen i hand; men äfnm de öf-
riga stormakterna hafwa, hivar i sin
män och med uppoffritig och samman-
jenkaing af enskilda önskningar och
ömtåliga fordringar, erlagt fin tribut
för detta stora mål. Tack ware dessa
famfälda bemödanden har werlden bl.
annat fått betvittna huru det lilla bul-
gariska folket under loppet af året, ge-
nom sina patrioters b.-slutfamhet och
kraft, lyckats motstå icke allenast ett
werldsrikes anspråk på rätt till inbland-
ning i dess affärer, Utan äfweti en på-
tryckning af, snart sagdt, hela den eu-
ropeiska politiken. Och om än detta
land fortfarande utgör ett twifteåpple,
likasom öfwerhufwudtaget hela den ori-
entaliska halfön är den härd hwarifrån
de minor utgå, som lättast kunna för-
sätta Europa i brand, så har det dock
åtminstone ända hittills förunnats det-
samma att oaktadt kulregnet af kabi-
nettens protester sjelft få ordna sina
inre angelägenheten Utan twifwel en
afgjord seger för humanitets-principen i
wår tid!
Meri så glädjande dessa fredliga
sträfwanden äro, få wi dock icke in-
wagga oss i alltför säkra förhoppnin-
gar att freden derföre skall wara be-
warad. Förutonii Bulgariett finnes
brännbara ämnen öfmer allt. De anar-
kistiska rörelserna utbreda sig och till-
taga allt mer och mer i de stora kul-
turländerna, och ingenting finnes, som
försäkrar afs, att icke en wåldsam om-
störtning, framkallad af de massor, soin
alltför länge iv.1rit ett offer för de lo-
eiala orättwisorna, hwilkett dag som
helst kan omändakasta de nuwarande
förhållandena Meri äfwen inom den
politiska werldeii hafwa tioeune wigtiga
förändringar egt rum, som kunna hafwa
ödesdigra följder, omöjliga att beräkcia
på förhand. Genom den tyske kron-
prinsens sjukdom, som märkt ett all-
mänt deltagande i hela Europa, är
nemligen utfigt för handen att efter
den redan uittioåttaåriga kejsar Wil-
helms död, det tyska rikets tron skall
bestigas, icke af den nuwarande lugna
och sansade kronprinsen, utan af hans
28-årige son, den uppbrufande och på
krigiska idrotter begifue prins Wilheliii.
Sä länge denna prins har wid sin
sida den numaraade kanslern, finnes
wisserligeii utfigt för fredens bema-
rande, och möjligt är äfwen att kro-
nans tyngd och känslan af anfwar skola
göra den unge fursten sjelf till en mera
moderat man; men i alla fall åro för-
hållandeiia i Tyskland sådana, att man
icke länge mera kan räkna på, att detta
land skall toara samma mäktiga bema-
kare af fredens intresse-i, som detisjnt-
ton år warit· —- Jnnau wi lemna
Tyskland, kunna wi icke undgå att fä-
sta uppmärksamheten wid de senaste för-
wecklingarne emellan Ryssland och Oster-
rike, härrörande af de kolossala trupp-
masfor, som båda dessa länder hopat
wid sina gränser; men att döma af alla
tecken, ser det dock ut som om dessa
förivecklingar, likasom många föregå-
ende dylika, skola komma att utredas
genom ömsesidiga förklaringar·
Deii andra förändringen afser Frank-
rike och det der timade presidentomby-
s-
tet. Om äa Greoys icke warit bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
