Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en masspetition dch dymedelst utöfiva på-
tryckning på lagftiftareu) och Schau-
man, B. O. sbetonade att en dylik ytt-
ring af allniänna opinioneii borde res-
pekteras-, särdeles när såfoiii hittills skett
i tvått land, dermed affekts sedlighetens
och nykterhetens iiitresfen), till ekonomie-
utskottet. Herr af Forfelles petitions-
memorial gaf anledning till en längre
disknssiomi hwilken länets guwernör och
medicinalftyrelfens chef uppträdde till
förmån för sakernas närivarande till-
stånd, medan frih. Wrede i manliga och
märdiga ordalag häfdade grundlagens
tydliga bestämning, som bjuder monarken
att rätt och sanning styrka. skydda och
gömma samt orätt och wrångivisa af-
skaffa. förbjuda och nedtrycka, äfwensom
att det folk, som ställer de rättsliga och
sedliga synpunkterna högst af alla och
till och med framför de sanitära, inga-
lunda derigenom borde bereda sin un-
dergång, hwilket snarare kunde blifwa
fallet om man förfar twärtom· Petitio-
nen remitterades till lagutskottet. Herr
Boijes och Granfelts petitioner remitte-
rades utan diskussion, den förra till
strafflags och deii senare ekononiieut-
skottet.
Wid presteståndets plenum
remitterades biskop Aalopei petitionsme-
inorial i samma syfte som hr af For-
selles, likaledes till lagutskottet. — Wid
samma tillfälle blef fältprosten Petterson
nr stå det som landtdagsman utftruken,
och kommer förty nytt wal att oförtöf-
wadt utlysas.
Söndagen predika:
J Hitotatkyrkqux Finst hogmessa ki. 9 pa-
stor Broberg5 — swenfk högmessa kl. 12
pastor Habl; — finsk aftonsång kl. 6 pa-
stor Enqwist.
J Gamla kyrkan: Swenfk högmessa kl. 9
pastor Hahl; — finsk högmesfa kl. 12 pastor
Broberg; — swensk aftonfång kk. 6 pastor
Bengelsdorff.
sk Wnorela finsk gudstjenst kl. 10-
Pld Georgia-ton 12: Predikan kl. 11 af
J. W. Häggman, kl. 5 Bönemöte; kl. 7
finsk predikan af J. W..Hägginan.
J Allianshnfet: Predikan kl. 11 af Herr
Edm· Björkenheim, kl. 7 af flere talare,
kl. ö efm. finsk predikan af A. Mäkinen.
Sråöwikjg: 12, Predikan torsdag kl. 7 em:
om söndag kl. 11 fin. och 7 em. af G. M-
Giescie
Utlgndet.
Misfionsunderråttelser.
S p a n i e n-
J en af de mest otillgängliga trakter
på Sierra Morena har en liten eman-
gelisk församling uppstått Eii af in-
wånarne i byii hade i Granada på-
träffat en bibelfpridare och fått ett nytt
testamente. När han kom hem, läste
han deri och meddelade slutligen sina
rannar, hwad han sunnit, samt läste
ör dem. Och så hängåfioo de fig,
den ene efter den andre, åt herren Je-
sus. En ewangelift besökte dem nyli-
gen och blef gladt öfwerrastad af den
andliga insigt, allwarliga gudsfruktan
och det kristli a lif- som han hos dem
fann. De ha wa icke blifivit förskonade
från förföljelse. Man har på allt tätt
sökt twinga dem att återgå till den ro-
merska kyrkan. Men de hafwa förblif-
wit ftåndakti a, och nu har maii någon
tid lemnat ein i fred. J samman-
hang härmed må nämnas, att i hela
Spanien nu finnas öfwer 10,000 med-
lemmar af eivangelifka församlingar.
Ännu för tjugu år sedan fick ewange-
ltum icke predikas i detta land, och icke
heller biblar spridas der-
Koiiungen af Siam
har till den amerikanska baptiftmissios
nen i Bangkok öfiveilemnat 48,000
pund .fterling för upprättandet af sko-
lor ·och sju hus. Så säger en engelsk
tidning vWi undra do , om icke ett
tryckfel infmugit fig. Må hända är
det 48,000 dollars konungen har lem-
nat. Äfioeii i,sådant fall är det ju
en gansa wacker summa (öfwer
240-000 smk).
Ändrade åsigter om missionen
fick deii i Tonking aflidne franske gu-
wernoren Paul Bert. Före sin anställ-
nin i nämda land föraktade han kri-
sten omen och missionärerna. Men så-
som gnivernör i Tonking lärde Paul
Bert känna, missionens betydelse. Han
fann, att- det utan missionen wore omöj-
ligt att civilisera infödingarne eller bland
dem införa någon ordning. Således
sökte han missionäreriia för att af dem
lära känna huru nian skulle förhålla
sig bland folket, och hans hat och förakt
mot missionen lemnade rum för den
största högaktning Så bety ar en af
hans sekreterare, som nyligen ar offent-
liggjort eniedogörelfe för Paul Berts
förmultning i Tonking
Jnsändb
Gsieriiattnislt handslijii.
Hwad blir wäl af alla de mankar,
strumpor, ylletröjor, hel- och halfylle-
tyger, som dagligen nötas och slitas upp
af tusentals små eller stora, mer eller
mindre förstörande fingrar och fötter,
armbågar eller knän i wårt kära fä-
dernesland? Den förmögne säljer må-
hända sitt förråd häraf åt någon ju-
dinna för en liten penning, glad att
blifwa af med skräpet, eller lyckliggör
dermed någon fattig moder, fom ännu
en tid för sig och fina små kan an-
wända hwad den rike lemnat, och så
wandra alla dessa plagg, måhändai
de flesta sill, såiväl frän den rikas bo-
stad, svin från den fattiges koja en kor-
tare eller längre wäg till mattlapps-
korgen, lumpsamlaren eller gödselhögen.
Att i allt detta ligger ett kapital,
som genom flit och omtanke ännu en
s gång kunde förmandlas till warma klä-
desplagg ått skydda de små för kölden
och gifwa åt den fattige mannen eller
qwinnan et trefligt och snyggt utseen-
de, är något, som kanske de flesta icke
förstå.
Men Osterbottens flitiga och arbets-
dugliga qwinnor, de förstå det. Ja,
hivad kan icke en omtänkfain qwinna
med håg och luft för arbete äfwen med
ytterst små tillgångar spara ihop, rädda
från förstörelse och undergång, samt an-
ivända till nytta för sig octi sinfamilj!
Hwem kan ioäl räkna alla de präktiga
wäswar, som sålunda åtminstone på en
del orter af Osterboiten blifwit iväfda
af materialer, som kanske i de flesta
trakter af Finland anses mara af intet
ell r föga wärde. Huru detta är möj-
ligt wilja wi här omtala-
Den sotiga, men arbetsamma mo-
dern eller dottern tager de utslitna och
nedsölade klädesplaggen, twättar dem,
låter dem torka och klipper dem få i
små fyrkantiga lappar eller smala rem-
sor efter tygets beskaff«-nhet,samlar om-
kring sig husets små bullerbafar och
sätter de ostyriga små fingrarne till
nyttig werksamhet. Äfiven ganska små
fingrar kunna sönderplocka lapparne och
åtminstone de större barnen kunna lätt,
ifall mamma så önskar, från halfylle-
lapparne frånskilja bomulls ränningen.
När hela förrådet af lappar ärsönder-
plockadt och allt hwad huset kunnat
saminanbringa af gammalt ylle blifwit
, hopfamladt, blir det mormors lott, hon
som icke orkar med tungt arbete, att
omforgssiillt först karda plocket, sedan
blanda det med litet ull eller bomull,
flere gånger plocka ihop det med fing-
rarne och sedan åter karda alltsam-
mans. Sedan allt detta är gjordt, är
plocket färdigt att spinnas och mäfwas
och sys och slitas, för att kanske ännu
en eller flere gånger gå igenom samma
förivandling
Ofiverallt i tvärt land finnas lediga
små barnahänder, som genom nyttigt
arbete kunde afhållas från mycket ondt
och wänjas i tidiga år att äfwen de
bidraga till egen eller andras wälfärd
och trefnad, och gamla, orkeslösa gum-»
mor hafwa ivi wäl heller ingen brist
uppå. Månne icke ofivaii omtalade
Ofterbottniska slöjd wore wärd efter-
följd i alla irakier af tvärt land? Äf-
wen den, widare utbredd, kunde säkert
medföra fin lilla skärf till ioårt lands
förkofran. Prof på hwad som genoin
denna slöjd kan åstadkommas hafwa
dessa dagar blifwit sända till de båda
arbetshemmen för barn i Helsingfors,
samt till Hufwudftadsbladets kontor.
Jakobstad den 21 januari
N. H.
Dissentcrlags förslaget.
Forts. från föregående N:r.
§ 9. Iniian äktenskap af främ-
mande protestantisk trosbekännare in-
gås, skall derom förut tillkännagifwas,
på sätt 3 § 7 kap. G. B. om lysning
stadgar, i den församlings kyrka, hwar-
eft qwinnan är i kyrkobok inskrifiven.
Tillkännagifivandet utfärdas af för-
samlingens prest, om lysning skall ske
i ewangelisk-lutyerfk kyrka, men i an
nat fall af föreståndaren för den för-
samling, uti hwars kyrka lysningen
eger rum; och erfordras derwid för
främmande protestantisk trosbekännare
icke hewis om dop och nattroardsgång
Will någon göra jäf emot äktenska-
pet, anmäle sådant hos den, som ut-
färdat lysningen eller tillkäniiagifivaii-
det; och gälle i öfrigt hwad 3 § 7 kap.
G. B., sådan den lyder nti nådiga
förordningen af den 11 Jebruari 1878,
derom stadgar.
§ 10. Will medlem af ewangelisk-
lutherska kyrkan ingå äktenskap med
bekännare af annan protestantisk tros-
lära, skall äktenskapet genom wigsel en-
ligt kyrkolagen afslutas. Qin begge
kontraheiiterne tillhöra främmande pro-
testaiitifk troslära, må de sig emellan
öfwerenskomma, enligt hmilken försam-
lings bruk ioigsel skall ske, och eger
föreståndare anfioara derför, att hwad
gällande lag och författningar förefkrifwa
beträffande lysning, äktenskaphinder oai
förord, afwittring och öfriga iakttagel-
ser wid äktenskaps ingående warder be-
hörigen iakttaget-
Den, svin wiger främmande trosbe-
kännare, ivare skyldig att inom sex
weckors förlopp derom skriftligen an-
mäla hos den, som hinderlöshetsbetyg
för kontrahenten utfärdat.
§ Il. Barii af äkta makar, hivilka
begge bekänna samma protestantiska tros-
lära,»fkall i sagda lära uppfostras. .
Om föräldrarne wid barnets födelse
eller senare, men förrän barnet fyllt
12 år, tillhöra olika protestantiska tros-
bekännelser, ege fadren, eller, ihändelse
han är afliden eller makarne lefwa
skilda eller föräldrarne ej ingått äkten-
skap med hwarandra, den, hit-tiken bar-
nets mård lagligen tillhör, bestämma i
hwilken bekännelse barnet skall upp-
fostras.
Barn som fyllt 12 år må, i hån-
delse föräldrarne eller den af dem, hwil-
ken barnets mård lagligen tillhör, öf-
wergä till annan troslära, sjelf afgöra,
huruivida det will samma troslära om-
fatta eller fortfarande tillhöra det kyrko-
famfund, i hwars lära det förut upp-
fostrats.
Om den, som fyllt 21 år, gälle hwad
i 7 och 8 §§ stadgas.
§ l2. J affeende å folkskoleunder-
wisningen skola bekännare af främ-
mande protestantisk troslära och deras
barn wara underkastade gällande stad-
gar samt anses tillhöra det fkoidiftrikt,
inom hwilket de äro boende. Varn,
som icke tillhör ewangelifk-ltitl)erika lä-
ran, skall på framställning af meder-
börande målsman fritagas från under-
wisning deri såwäl i folkskola som i
elementarlårowerkz dock åligger inspek-
tor och direktioii wid den förra samt
rektor eller föreståndarinna wid det se-
nare att tillse, det sådant barn genom
målsmaiis försorg erhåller tillbörlig
religionsunderioisning. Förstinimar
målsman, efter erhållen påminnelse, sin
skyldighet härutinnan, skall skolrådet
derom underrätta styrelsen i det kyrko-
samfund, till hwilket barnet hörer. War-
der åtgärd om barnets religionsuiider-
ivisning det oaktadt ej widtagen, bör
barnet deltaga i den underwisningi
ewaiigelisk-liitherfka läran, som iska-
lan meddelas.
§ 13. Främmaiide protestantisk tros-
bekännare, hwars lära ej tillstädjer ho-
nom edgäng- må i stället för ed af-
gifwa annan försäkran, som med hans
troslära öfwerensstänimer.
§ 14. Hwad allmän lag stadgar
angående sabbatgbrott å sön- eller hög-
tidsdag, gälle ock bekäiinare af främ-
mande protestantisk troslära, ändock da-
gen enligt hans lära eller tyrkobruk
icke hålles helig.
· § 15. Warder rättighet till offent-
lig religionsöfning af iörfaniiing miss-
brukad få, att derigenoni lag och sed-
lighet kränkas eller god ordning öfwer-
trädes, eller warder sådaii regelbunden
gudstjenfy foni dess samfundsordning
träs-oer, icke upprätthållen, må, efter
anmälan derom, församlingen af Se-
naten förklaras wara upplöst·
Santan lag ware, då förefkrifteii i
§ 3 om anställande af föreståndare,
oaktadt särskildt försiändigaude, icke full-
göres.
§ 16. Wiger den, som uti främ-
mande protestantisk församling tillkom-
mer att ioigsel förrätta, dem, hwilka
ej få ingå äktenskap med hwarandra,
eller utan att laga lysning eller till-
kännagifwande om äktenskap föregått,
eller der lag så fordrar, afivittrmg
skett, eller utfärdar föreståndare intyg
om hinderlöshet till ioigsel, der hinder
förefinnes, straffes med fängelse ihögst
tolf månader eller böter högst ett tn-
fen mark; och må föreståndare dess-
utom, wid återfall eller der andra för-
swårande omständigheter förekomma,
från befattningen skiljas.
tinderlåter främmande protestantisk
församlings föreståndare eller prest att
i annat hänseende iakttaga hwad ho-
nom enligt denna förordning åligger,
warde dömd till böter högst fem hundra
inarkz och må föreståndare, om saken
dertill föranleder, från befattningen
skiljas.
Böter, soin enligt denna förordning
ådömas, tillfalla kronan.
Saknar den, soiit blifwit fäld till
böter, tillgåiig att dem till fullo gälda,
skall han i stället hållas i fängelse för
hela bötesbeloppet, hwarin fyra da-
gars fängelse fivara mot böter till och
med tiugu mark; för det belopp soin
öfwerfkjuter tjugu mark och stiger till
etthundra mark, ökas fängelsesiraffet
med en dagför hwarje fullt belopp af
fem mark, och för den del af böterna,
som öfnierskjuter etthundra mark, ökas
fängelsestiaffet med en dag för hniarje
fullt belopp as tio mark, dock att fän-
gelsetiden icke i något fall må sättas
längre än nittio dagar.
§ 17. Omar, som tillhör i landet
bestående främmande protestanstiskt kyr-
kosamfnnd samt deltager i underhåll
af dess presterskap och kyrkobetjening,
ivare frikallad från all prrfonel afgift
till presterskap eller kyrkobetfening inom
samfund as annan trosbekännelse
2:o.
Med ändring af l S i Regerings-
formeii den 21 Augusti 1772, § i
Prestaståndet priwilegier den 16 tho-
ber 1723 och Kongl- kungörelsen den
24 Januari 1781, förordnas som följer:
§ 1. Till einbete inom eroangelisk-
lutherska kyrkan eller annan tjenst, hwar-
ined följer åliggande att meddela un-
derwisning i nämnda kyrkolära, må ej
förordnas bekännare af annan kristen
troslära. , j;
Jcke heller må bekännare af främ-
mande kriiieii troslära såsom domare
eller innehafivare af annan tjenst eller
offentligt uppdrag deltaga ihänle-
gande af fråga, som rörer religions-
niård, religionaunderioisning eller be-
fordran till tjenft inom ewangelifk-lut-
herfka kyrkan, eller ock iiiidcrioisning i
dess lära Uti landets lärowerk.
Till läraretjeiist i historia wid lan-
dets offentliga läroioeik må ej bekän-
nare af annan kristen troslära, än den
ewangelxskslutherska, utan siejsareii och
Storfursiens tillståiid förordnas eller
befordras
§ 2. Med de inskränkningar och -
undantag, soin föranledas af denna för-
ordning och förordningen angående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
