Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Storfnrsten i underdånighet petitioncra
derom.
att Hans Kejserliga Majestät iNåder
täcktes låta aiibefalla åtgärd derhän, att
allmänna lagens föreskrifter beträffande
otuktsförbrytelsers bestraffning ioarda
iakttagiia och framdeles tilläinpade med
det alliuar lagens helgd kräftver.
Sedliglietsfrågan inför-
presteståndet.
Wid diskussionen om biskop Alopei
petitionsmemorial om den reglementerade
prostitutionens afskaffande framhöll pro-
sten F o r s in a n att prostitutionen, som
innebär en mot religion och fedlighet rik-
tad ironi, derjemte wore ett attentat
mot äktenskapet och familjelifwet — dessa
hörnstenar för en kristen stat — och att
densamma såsom sådan hotade att tillin-
tetgöra hela tvår samhällsorganisation.
Talaren skildrade med mörka färger den
kroppsliga och andliga ruin, som prostitu-
tionen medför både för qwiniia och man.
De hygieniska skäl, på hwilka prostitu-
tionens nödwändighet blifwit tagen i för-
tvar, ansåg tal. ingalunda ioara tillräck-
ligt talande, ehuru inom den medicinska
ivetenskapen uti denna sak olika åsigter
gjort sig gällande. »
Kyrkoherden Walliii förordade på
det warmaste petitionsförslaget. Med
fullt skäl hade det iväckt en oerhörd be-
ftörtiiing och gifivit anledning till berätti-
gad klagomål att landets prokurator-
ehuru uppinärksamgjord på sakförhållan-
det, uraktlåtit att widtaga några åtgär-
der för undanrödjande af det onda.
Biskop J o h a n s s o n gas sitt under-
stöd åt de föreliggande petitionsförslagen;
ansåg dock den till petitionen bilagda
masspetitionen fullkomligt tvärdelös. J
wår tid, yttrade talaren, säger inan:
makten tillhör folket: tvära förfäder
sade-: makten tillhör Gud. Stödjaitde
sig på sistfagda princip, förkastade tala-
ren iiaturligtivis alla masspetitioner. Så-
som något uttryck för den allinäuua
opinionen kunde denna mängd af namn
dessntom icke detraktasz i fall man welat
hopsamla namn från det motsatta läg-
ret, hade matt möjligeit fått mycket mera
underskrifter än itu. Och om äfwen icke
så more, borde i alla fall folkets repre-:
sentanter ej låta sig påiverkas as några
opiiiionsyttringar.
Dc kringsända petitionens text ivore
af sådaii beskaffenhet att den icke kunde
wid detta tillfälle uppläsas. »Läser den
finska ungmön«, yttrade talaren, ,,redait
dylika aktstyckeii? Och om hoii läser
dem måste hon icke redna? Och om hon
rodnar, kan hon då teckna det-under sitt
namu?« Tal. inlade en allivarlig geti-
saga mot detta från finsk qiviniioföre-
ning utgångna företag.
Biskop Alopaeiis framhöll, att såsoin
opinionsyttring hade masspetitioii likiväl
sin betydelse. Det är ju alldeles sant
att den text, under hivilken namnen skrif-
wits, är en sorglig text, meit den är
sann. Tal. hade icke welattill-
bakaskjnta den arm, som
från finsk qioinnoföreniugs
sida erbjöd sig att upprycka
en plantering, som Gud icke
har planterat.
Under diskussionen yttrade sig ioidare
hrr Råbergh, Fredriksson, Rosen-
gren och J. Forsmait, hufiondsakligast
i afseende a remissen.
Nyheter för dagen.
Hemlandet.
—- Landtdagcn. Jnom den för
motioners och petitionsinemorials in-
leinnande utsatta tiden, soni utgick i
lördags, hafwa omkring 150 sådana
af hwilka icke få äro as gotiska wigtig
och omfattande betydelse, blifaiit till
de särskilda stånden inlemnade. Ut-
skokten få härigenont ett drygt arbete,
och det återstår att se, oin de inom
den begränsade tid, som är landtdagen
inedgifwen, skola hinna slutbehandla
dem alla.
— Cognei efterträdare? Till sökande
af den lediga öfwerinspektors platfeii
wid skolstyrelsen hafwa anmält si pro-
fessor K. G. Leinberg« dr. ås F.
L ö n n b e ck, folkftoleinfpektorerne O.
Wallin, A. W. Floman och A.
Verner samt magister A. E. Lind-
fors.
— Statsntskottet skall wid sitt sam-
manträde i gär, derwid folkskolebudge-
ten behandlades, beslutit att uttala så-
som sin åsigt att städerne b orde iii-
betala penfionsafgifter äf-
wen för biträdande lärare
och lärarinnor, som underwifa
minst 24 timmar iweckan, samt att
folkfkollärare och lärarinnor wid afskeds-
taganke i och för pension egde tillgodo-
räkna sig de år, de tjenstgjort såsom
biträdande eller tjenstförrättande. (N. P·)
—- Ett fwar har enligt N· Pr.
senaten numera asgtfioit på de från
flera håll till prokuratorn ingifna och
af honom till senaten öfwerlemnade
önskningsmålen om åtgärders wid-
tagande för den reglementerade prosti-
tutionens afskaffande, genom att för
frågans utredande nedsatta en kantstä-
Till ordförande i denna komitå är
statsrådet J. J. Pippingsköld tit-
sedd fanit till ledamöter rektorn pro-
fessor Th. Retti, polismästaren ös-
werste H. Åkerman, d:r A. W.Sax-
bäck och sekreteraren i prokurators-
expeditionen L. Homöm Wi beklaga
att icke flere af de aktade medborgare,
som till prokuratorn inlemnat dessa
inlagor och som derföre torde hafma
en oafcoislig rått att ivid frågans
utredning närmare få motivera de
uttalade önskniiigsmåien, blifwit till
ledamöter idenna komitå utsedde. Oss
weterligen sinnes i denna lomitå blott
ett enda namn, på hwilket wännerna
af sedlighetsrörelfen som dock redan
antagit nog mäktiga proportioner-
kunna förlita sig.
— Biskop Johanssoic och sedlig-
hetsfrå an. Wid petitioasmemoria-
lens i fedlighetsfrå an remiss till ut-
skott uttalade herr iskopen sig mot det
nu herrskande systemet och för ärendets
remiss, men inlade tillika (Se sedlig-
hetsfrågan inför presterståndet) en all-
tvarlig gensaga mot att initiatiivet
härtill tagits af qivinnor. Wi tillåta
oss frå a: hwarför har då herr bisto-
pen sjelf icke tidigare tagit denna fråga
om hand utan wäntat på att qwinnor
måste göra det. Eller är hr bisiopeii
werkligen af den åsigt, att qwinaorna
skola wara så rättslösa, att de icke få
taga initiatiwet till affkaffandet af ett
ondt, få förfärligt font det ifrågawa-
rande, för hwilket just de utgöra off-
ren; ty det är icke blott de qwinnor,
som falla för prostitutionen, utan äf-
wen de hwilkas män och fäder hätt-
gifwa sig åt denna last och hwiltas
hem och familjelif sålunda blir under-
miiieradt, som äro offren? Saken är
iianning så djupt allwarlig, att en
falsk blygsel icke kan rubriceras annor-
lunda än fotn sjelfwiskheiz här är icke
tid att rodna,«här måste handlas.
— Masspetitionen i nykterhets-
ftågtm Oin absolut bränwinsförbud
hafwa i Åbo anhållit 2,827 personer-
Björneborg 1,223, i Nystad 876,iRait-
mo 926,i Mariehami142 och i Kuopio
964, tillsammans 6,858 personer. Om
widtagande af de åtgärder och inskränk-
ningar, som komitåii i Wasa föresla-
git, hafwa anhållit i Helsingfors 6,728
personer, i Wiborg 1,917, i Uleåborg
1,670, i Borgå 61i, i Brahestad 520,
i Fredrikshamn 500, i Nyslott 415, i
Tamastehus 405, i Ekenäs 338,i Ny-
karleby 133, i Torne-å 104 och i Hei-
iiola 60. tillsammans 13,395 personer-
De af komitön i Wasa föreslagna åt-
gärder och inskränkningar jemte ändring
af § 6 m. 3 i förordningen af den 16
juli 1886, som handlar om tillstånd,
att fortsätta bränivinsttlltverknin en ut-
öftver beståmdt mått, hafma omfattats
i Wasa af 1,261 personer, i Joensuu
af 458, iKristinestad af 387, i Gamla-
karleby af 378, i Jakobstad af 305 och
i Kastö af 102 personer,—tillfantmaits
2,891. famma förslag har omfattats
af iådstu wurätien i Willmanstrand och
af det allmänna mötet i Tammerfors,
hwilket sistnäde beslutit, att ej utfärda
anteckningelistor, emedan mötet war
enigt derom, att förslaget omfattades
af alla stadsbor. Antalet namn å samt-
liga listor uppgår till 23,044. Om
absolut förbud hafwa i landsorten 150
kommuner anhållit:« om inskränkningar
25 kommuner. —- En del af dessa upp-
gifter thafwa inlupik s dan petitionen
lifwitinlemnad. — Då utrymme med-
ger skola wi närmare redogöra för
ordalydelsen af denna petition, sådan
den blifwit till R. o. A. inlemnad-
—« Brittiska år Uklåttdska Bibelsåll-
stopet har sedan dess grundläggning
1804 till den 31 mars 1887 spridt
112,253,547 exempl. biblar eller delar
deras på 370 olika tungomål.
På ener än fyra femtedelar af dessa
språk har bibeln-först efter sällskapets
grundläggning utkommit
Under det sista werkfainhetsåret, från
31 mars 1886 till samma tid 1887,
spred sällskapet 3,932,678 exempl. eller
öfwer 10,700 exempl. dagligen-
Sållskapets utgifter samma år ut-
gjorde i finskt mynt 5,794,403 mark-.
J Finland har sällskapet under år
1887 spridt 32,097 biblar oct) delar af
biblen deras 999 exempl. gratis-
Kejferliga Senaten för Fin-
land har uppmuntrat sällskapets wäl-
signelsebringande werksamhet här ilan-
det genom att betvilja dess kolportörer-
fria resor å statens jernwägar.
J Kejsareööine t Ryssland spred
sällskapet år 1886 nära en hals million
biblar eller delar deraf.
Om det kristliga begreppet af
qwiimaus frigörelse.
Föredrag
af Pastor C. Hostrnp.
jOsioersättiiing för ,,J-diska ioeckobladet«.)
(Forts. frätt föreg. n:r.)
Det är jit så- med kärleken, att
den har en säregeii makt att göra den
ena menniskan till den andras tjenare,
så att nian offrar sig för deii man äl-
skar. Och derför ioar det Paulus i
samma bref, omedelbart förut, skref till
de kristna, både män och qiuinnor: Wa-
ren hivat-andra iniderdånige i Kristi fruk-
tan«. Det är ej den påbitdiia och immig-
na, utan den fria hängifioenheten, som
tillhör htoarje kärleksförhållaude. Och
när nu denne apostel ställer ordet härom
till qioiunan, kan orsaken dertill ioara
att hon as naturen har bästa iiisigt deri
eller står saken närmast, att hon just
i denna sak är mannen öfwerlägseit. Ja,
famnte apostel, som skrifivit om tvår
Herre sjelf att han förnedrade sig af
kärlek till oss, att han för ioår skull tog
en tjenares skepelse, han nedsätter ej
quinnan då han ioäntar något liknande
le hemlt gentemot den man hons älskar·
Nej, han upphöjer henne genom att
wänta det af henne, ty det, som gifiuer
hennes underdånighet wärde, ligger ifri-
willigheten, att det sker af kärlek, ocli
om moll will göra detta ord, som talar
lä högt oin äktenskapet, genom att lik-
UU det wid det högsta af alla förhållaii-
dell Wi kniina tänka oss, till ett lagbnd
i
om att qioiiiuan skall ioara n:o 2 i äk-
tenskapet, att hon är satt till att ioara
sin mans undersåte — ty så uppfattas
ioanligeit ordet underdånig —- sin titans
tivuugne undersåte, att hon är afsedd
eller liksom född dertill genoiii äktenska-
pet, då nedsätter man det ordet och gör-
det inera obetydligt, än nian har tillå-
telse till. Då nedsätter man äktenskapet.
Det ioeta ivi fullt wäl, som känna ett
bättre äktenskap, än det soni består i att
qiuinnan är sin inan lydig, att honi
yttre afseende är hatts tjenarinna. Och
då nedsätter man äfiven Paulits, ty man
förutsätter att han har så låga tankar
om kärleken och ett så inskränkt förstånd,
man tror att han ej kan uppfatta kärle-
kens egentliga ioäseiide och äktenskapets
härlighet. Nej, det har nog funnits tu-
sentals äktenskap, hivari qiuinnorna tva-
rit lydiga tjenarinnor och fett upp till
sina män som till halfgndar, beundrat
dem och aldrig haft en annan åsigt, äii
den de erhållit sråii mannen. Och män-
iieii aiisågo måhända att hustrurna woro
deras goda hjelp, men det tvar blott i
det lilla, aldrig i det största, det soin
gifiiier menniskolifioet dess betydelse; och
dertill borde de likioäl främst hafiva tje-
nat. Derför är jag öfioertygad oiii att
detta ord missbrukas. när man hos oss
skall nämiia det ivid brudtvigsel, som ut-
tryck för att en friboren menniska från
denna stund skall blifwa sitt makes un-
dersåte, så att hon icke ens får råda och
bestämma lika som han öfiocr de barn
hon föder honom- Så ivisst som det
gäller i alla kärleksförhållandeii att dit
alls icke hör deii twmigua lydnaden, utaic
att det blott är den friioilliga underdå-
nigheten. som dcr har wärde, så ivisst
tror jag också att det i grunden måste
ioara den Paulus här tänker på. Men
då är det nästan detsamma, haii säger
åt man och åt hustru, när hatt skrifwer:««
J män, -älskeii edra hustrur, som Kri-
stus älskade församlingen och ntgaf sig
sjelf för henne,« och: ,,J hustrur, ioareii
edra män underdåniga, likasom försain-
liiigen är Herreii underdånig-; ttJ det är
kärlek det gäller i äktenskapet, och den
kännetecknas just af l)iingifioeiil)eten, af
det ömsesidiga tjenandet. Ock) om aposte-
len särdeles betonat tjenandet i sitt ord
tilll qwinnoriia, är orsaken dertill, som
jag redaii antydde, måhända den, att
han hosdem tväntar bästa iiisigteii deri;
han tror qivinnorna iallniäiihet ioara
bättre lämpade till att lära männen hivad
kärlek är, än twärtom. J hivarfe fall
ligger det i denna uppmaning att stilbil-
ligt tjena den man älskar, intet nedsät-
tande, snarare tioärtom, så ivisst som-
den, hwilkeii fritt förnedrar fig. kan stå
högt öfioer den, soin han förnedrar sig
för- Och sålunda tyckes det inig, att till
och med det bibelspråk, som titan ännut
ioåra dagar ständigt kastar qioinnani
ansigtet, eller hivargf man tvill låta det
framgå att hon är n:o 2 och måste finita
finna sig i att ioara borgerligt omyndig
när hoii blir gift — att till och med
detta bibelspråk wittnar, ju djupare det
förstås, dess klarare, för qwinnans lik-
ställighet. Och det är den jag påstår
det ioara rätt att fordra —- just ur krist-
lig synpunkt eller i tron på, att tvår
Herre är kommen för att npphåfiva all
förioridiiing af de naturliga förhållandena.
hivilken tillkommit genom synden, och att
förhållandet mellan man och qivinna långt-
ifrån äiinn har lilifioit sådant det borde
ioara.
Se, det är egentligen hivad jag tuille
säga om den kristliga betraktelsen as den-
na sak, eller om huru jag ser derpå i
god öfioerensstänimelse med min kristna
tro och i öfwertygelse om att denna sytt
derpå är den rätta. Derför säger jag
med Paulus: Här, på den kristna trons
grund, skall det icke ioara någon skilnad
på man och qioinna, hivarken innan för
tamiljelifwets wäggar eller utanför deni
i det större samfundets lif. På båda
ställena skola de hafiva lika rätt ivid sidan
af hivarandra, efter en hwars särskilda
natur. Och ehuru iag, efter sont det
fins en naturlig skilnad mellau dem, i
ty att det lilla samhället inom hus icke
kan nitdioara qioinnorna som hustrur och
anödray helt ivisst tror, att det alltid
kommer att ioara minsta antalet bland
dem, som träda frank i det offentliga
lisivet, så håller jag dock på, att de skola
hafioa lof dertill, att deras röst också der
skall hafioa rättighet att ljuda. Oclj när
de få lika rätt, sida ioid sida med män-
nen, till att fylla alla de platser de kunna
fylla, så tror iag, icke blott att det skall
wara till nytta för dem, hioilka hitintills
wartt förorättade, utaii också för dem,
hivilka hafiva nekat dessa deras rätt.
( Ester stenograsiskt referat.)
S l« u t.
-"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
