Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prokuratorn måtte befordra alla prosti-
tuerade till det i kejs. förordningen af
den 2 april 1883 för kringstrykaiide och
osedligt lefioerne stadgade ansivar. Men
icke heller denna åtgärds widtagande har
jags-ansett ankomma å prokuratorn. Ty
ehuruwäl alla iiiskrisiia prostituerade utan
tivifniel blifioit beträdda med ofedligt lef-
werne, förefinnes bland dem dock ganska
många, hivilka om också blott för skenets
skull sysselsätta sig med arbete, och än
flera, som nogsamt akta sig för att låta
sig beträdas med kringstrykande. För
att de prostituerade skola kunna dömas för
lösdrisiveri, fordras äfiven här, en laglig
utredning rörande alla å saken iverkaiide
omständigheter i hivarje enskildt fall;
men att föranstalta den härför nödiga
undersökningen tillhör icke, såsom ett eni-
betsåliggande, proknratorn, utan synes
det mig soin oiti de sökande haft mera
skäl att i afseende å ernående af det
åstundade resultatet wända sig ivederbö-
raiide kommunala och administrativa myn-
digheter·
För öfrigt må framhållas, att den af
petitiouärerne påyrkade uttväg för pro-
stitutionens hämmande, som bestode i en
allmän razzia, wisserligen ivid första på-
seende tyckes ivara egnad att för någon
tid minska de prostituerades antal. Meri
det skall dock ivisa sig, att alla de qivin-
nor, som tillhört den klandestina prosti-
tutionen. saint de, som icke kunna öfwer-
beiriisas om kringstrykande, skola undgå
razziaii· Dessutoiii skulle bristande ut-
rymme i ivåra fängelser göra det iväckta
förslaget praktiskt omöjligt, ty blefive
detta förslag adopteradt till genomföran-
de, måste iiiati derföriiniaii åtminstone
fördubbla antalet af ivåra straff- och sän-
gelseinrättningar.
Af det ofivananförda torde således
framgå, att nian beträffande utivägaine
att förqiväfiva prostitutionen står inför
ett problem, som icke kan lösas genom
att påkalla lagens arm. Miiist af allt
kan ett ivädjaude till prokuratorsembetet
gagna till något, enär proknratorn, äfiveii
om han personligen skulle godkänna pe-
titionärernas åsigter, dock måste respek-
tera hivad kejs. senaten på grund af
Hans Majestäts eget nådiga förordnande
i saken tillgjort. För min del anser jag
att hwarje ivåldsaint niidertryckaiide af
prostitutionen helt enkelt är en omöjlighet,
men finner dereniot de sedlighetssörenin-
gar, som af kejs. senaten den 25 maj
1880 erhållit sina stadgar stadfästade,
hafwa beträdt den enda riktiga ivägen
för otukssyndens bekämpande.
J antydt afseende skulle likiväl sedlig-
hetsföreningarnes uppmärksamhet böra
riktas på att icke allenast från förderfivet
undanrycka redan fallna men ännu icke
fullkomligt förhärdade qivinnor, utan huf-
ivudsakligaft på att uiidanrödja sjelfiva
grundorsakerna till prostitutionen. Då
dessa orsaker måste sökas i en mårds-lö-
sad uppfostran, samvetslösa föräldrars
köpslagande om sina döttrars dygd, brist
på och motioilja mot arbete, den i mår
tid onaturligt stegrade lystnaden efter nö-
jen och njutningar, swårigheten att ingå
tidiga äktenskap samt bristande tillsynöf-
iver iväxaiide flickors uppförande, torde
nogsamt inses att dessa föreningar hafiva
ett så ividsträckt fält, att de icke borde
ega anledning att, med öfivetträdaude af
det för deras bestånd af kejs. senaten
stadgade wilkor, störande ingripa ide åt-
gärder, som böra ivara den administra-
tiva makten samt wederbörande polis-
myndigheter å hwarje särskild ort förbe-
hålliia.
Ehurn jag, såsom ofivanföre framställs,
ej finner skäl att för min del bidraga till
upphäfioande af den kontroll öfwer de
prostituerade, som här i Helsingfors eger
rum, har jag likiväl, för att den åsigt,
som uttryckes i de till prokuratorsenibe-
tet ingifiia ansökningarne oni sagde kon-
trolls upphäfivande, måtte komma till
regeringens kännedom, i betraktande af
sakens wigt, ansett mig böra till kejser-
liga Seiiaten insända nämnda ansöknin-
gar, för den händelse att desammaå
högre ort kunde anses föranleda föränd-
ring eller upphäfivande af hivad senaten,
på grund af Hans Kejserliga Majestäts
dertill nådigast meddelade bemyndigande,
härförinnan i ämnet förordnat.
Nyheter för dagen.
Hemlandet.
— Dissenterlagsförslaget har nu-
mera blifniit flutbehandladt af lagutskottet,
så när som förslaget om ansivar för pro-
selytniakeri, hivilket förslag handläggas
af strafflagsutskottet.
J afseende å den ivigtiga första para-
grafen har lagutskottet beslutit föreslå
den förändring som ivi redan omnämnt
eller att bekäiiiiare af annan protestantisk
troslära än den ewangelisk-lntherska,
hivilka erkänna bibeln såsom norm för
sin tro, skola jenite rätt till enskilda re-
ligionsöfningar, äfweii med iakttagande
af hivad § 2 stadgar och såividt lag och
sedlighet icke derigeiioni kränkas, sin reli-
gion få offentligen utöfwa-
Ett ivigtigt tillägg till stadgandet af
propositionens § 3 om skyldighet för dis-
senterförfanilings föreståndare att föra
förteckniiig öfiver dess medlemmar har af
utskottet gjorts däri, att det infört be-
stämmelsen, att sagda åliggande inå, der
senaten finner detta icke kunna anförtros
församlingens föreståndare, uppdragas åt
magistrar eller ordningsrätt i stad samt
kronofogde eller länsman på landet.
Beträffaiide dissentersamfunds rätt att
besitta jord, har denna rätt af utskottet
utsträkts, så att sådan församling skulle
kunna med regeringens tillstånd ega rätt
att besitta tomt för kyrka, skola och be-
grafningsplats. J propositionen nämnes
endast tomt för kyrka och begrafnings-
plats.
Widkonunande frågan vin ingåendet af
äktenskap mellan dissenters, skall enligt
utskottets förslag, derom föriit tillkänna-
gifivas på sätt 2 § 7 kap. G. B. stad-
gar om lysning i den församlings kyrka,
hivarest qivinnan är kyrkskrifioen. Men
om. hon ej tillhör något i landet behö-
rigen inrättadt kyrkosamfund, skall det
tilläinnade äktenskapet kungöras i den
ewangelisk lutherska kyrka, inom hivats
område qivinnan är bosatt. Tillkäiina-
gifivandet utfärdas af församlingens prest
eller föreståndare eller civil myndighet.
Frågaii om eiviläktenskap har icke af
utskottet berörts.
Stadgandet ipropositioiien att barn
som sylt 12 år mä, i händelse föräl-
drarna öfwergå till annan troslära, sjelf
afgöra, hurnivida- det ivill omfatta den-
samma, har af utskottet ändrats derhän,
att detta afgörande sår ske först wid 15
års ålder.
Betänkandet torde under loppet af nästa
wecka komma att utdelas bland ständerna.
— Prokiiratorns uttalande till
Finlands ständer i sedlighetsfrägan
slutföres i detta blad samt företer tids-
bilden af en lagarnes högsta wårdare
soni undaiiskjuter hivarje ivädjaii till ho-
nom om att dessa lagar skola hållas. Deii
enda förändring i nu gällande system,
som herr prokuratorn har att föreslå, är
att de prostituerades qivinnorna icke skola
åläggas att sielfwa betala besigtnings-
läkaren, utan att dennes aflöning borde
utgå ur allmänna medel. Ett i fattning
betecknande förslag! Skall wäl det folk-
hivars rätts-känsla uppivaknat, twingas att
betala skatt för att underhålla en last
som det afskyr? Skola mödrar, fäder,
systrar betala skatt för att se sina söner
och fränder bringade i lekamligt och and-
ligt förderf? Skola fedlighets och menni-
s koiväuner, soni med sjelfuppoffrande kärlek
arbeta på rycka den fallna delen af mensk-
ligheteii upp ur dyn, nödgas betala
skatt, för att se föremålen för deras kär-
leksivertsamhet ökas? — Om Ivi icke
fett prokuratorns berättelse för ivåra ögon,
skulle tvi hafiva ivägrat att sätta tro till
att ett sådant förslag kunnat utgå från
rättwisans högsta handhasivare i landet.
— Ett förslag till stadgar för ar-
betshuseii för fattiga barn i Helsing-
fors har blifivit inleniiiadt till öfwer-
hetlig stadfästelse. Dessa arbetshns,
hwaraf det ena existerat isex och det
andra i tivå års tid hafiva grundlagts
af enskilda personer iassigt att stäfja
det för barn så ytterst depraiverande tig-
geriet. Det är för att bereda den så-
lunda grundlagda planen ett ivaraktigare
bestånd än af enskilda personers krafter
kan föriväntas, svin en förening nu håller
på att för detta ändamål bildas. Idesfa
inrättningar hafan på senare tider om-
kring 150 barn från 5 till 14 års ålder
warit sysselsatta.
—- Predilanteriie Brarön och Na-
reen, som ester förhöret inför domkapitlet
några dagar uppehållit sig i Abo under
flitigt utöfivande af sin «predikaiitioerk-
sainhet, hafiva numera begifwit sig, den
ene till Tanimerfors och den andre hit
till denna stad. Under genomresaii pre-
dikade den sistnämnda under ett stort
tillopp af åhörare ivid tre särskilda till-
fällen i Tawastehiis, der teatern gratis
uppläts åt honom. Demia lokal är äs-
iven för somniarmåuaderna ställd till hans
disposition. — Det ivill synas som ont
det af kyrkorådet i Taioästehus wäckta
åtalet emot dem skett under påtryckniiig
af det s. k. »bönebuspartiet« härstädes.
— Ett synnerligen fän slande före-
drag hölls i tisdags af paskor E. Berg-
roth om den pietistiska rörelsen i Sa-
ivolax under börjaii af detta århundrade.
Wi beklaga att tvärt blads trånga ut-
rymme icke tillåter att meddela ett ut-
förligt referat af detsamma, men be-
gagna oss af tillfället att uttrycka den
önskan. som ivi weta ioara delad af
flere bland åhörarne, att föredragaren
iville ännu en gång hålla samma före-
drag och då i en större lokal samt
ivid en tidigare timma. —- J lifli-
gare färger skildrades de djupa and-
liga iväckelser, som genomgingo ivårt folk
under de första decenierua af detta se-
kel, då man först började wakna till
insigt af att kristendomen är något, som
måste tagas på allwar. Den från Paawo
Ruotfalaüien utgångna pietismen, som
går ut på att blicka in i sig sjelf och
djupt känna sin synd och Guds nåd
men med åsidosättande af yttre gerningar
och t. o. m. en reit mandel, emedan så-
dana lättkniina leda till iverkhelighet, fram-
kallade soin en nödwändig inotivigt deii
Reiiqwistska pietismen, som gas helgelsen
dess rätta plats i det kristliga lifwet.
Soni en reaktion emot dessa båda pie-
tistiska rörelser, uppträdde den Hedbergiaii-
ska rörelsen eller eivangelismen, som går
ut på att ivår frälsning är ett af Gud-
genom Kristi död, en gång för alla full-
bordadt faktum, oberoende af hinad ivi
sjelfiva äro eller göra. Alla dessa tre
rörelser hafwa, betraktade hwar för fig.
någonting ensidigt och halft, ehuru de
alla äro bygda på sanningens grund,
men förenade komplettera de hwarandra
samt förete en harmonisk enhet.
—- En polemik af mer än manligt
intresse pågår för närioarande itvärt
blad, afhanglande den djupgående frågan
om skilnaden emellan den lutherska kyr-
kans och den s. k. Waldenströmianismens
lära om försoningen iKristus. Wi hop-
pas att denna polemik skall nå sitt mål
och klargöra skilnaden i de olika upp-
fattningarne men på samma gång äfweii
Cacao rummen i London.
Il.
Pä jernwägsresa i London.
Wi wandra i den stora iverldstadeii
meds dess hivinilande ineunifkomassa af
åkande eller gående, fattige eller rike,
trasige eller wälklädde och kasta förma-
nade blickar på den oändliga mångfald
af waror af allehanda slag, som bredas
ut för ivåra ögon och ifrigt bjudas ut,
icke allenast i butiker eller andra han-
delslokaler, utan nästan för hivarje steg
tvi taga ivid trottoaren eller rännstenen,
ja ända långt ut på gatan.o Deii tra-
sige mannen med sina snia hoppaiide
dockor eller foglar, sina knappar och sina-
ting af allehanda slag, eller den gamla
gumman och den bleklagda flickan med
sina fruktwagnar och rotfakskorgar, hivar
skola de ioäl finna köpare bland den sör-
biilande skaran. Wi egna decn blott en
flyktig blick och en flyktig tanke. Skola
de wäl finna till qivälleii något att stilla
sin hunger med. Och dessa skaror» af
män och qivinnor utsivultue och trasige,
nedsölade till kropp och själ genom fat-
tigdom, synd och last, huril mången tän-
ker wäl på deras nöd, och hivad förslår
litet bland så många? Dack, det finnes
nog menniskor, som tänka på dem, som
om ock kännande sin egen ivaiiinakt egna
hela sitt lif åt att afhjelpa nöden, både
den timliga och inoraliska,i förlitande pa
Haris kraft, soin är mäktig i de sivaga
och foin förmår rikligen wälsigna äswen
det lilla bemödandet.
Wi gå ividare och betrakta de många-
handa skylter och annonser, som betäcka
husens iväggar eller fönster och som tyd-
ligt nog tillkäimagifiva hivad der inne
eller annorstädes står att finna. Då
fästes tvår uppmärksamhet ivid en butik
med stora fönster, der arbetare gå ut och
in och utanför hwilken står med bok-
stäfiver synliga på långt håll: Loekhart’s
Oaaao Rooms. På fönstret står ividare
skrifmet: Stor mugg kaffe, tä, eller ca-
cao (chocolad) 1 penin = 10 peiini
finskt, liten mugg V, penny = 5 p.
finskt. Bullor af olika slag, ett par
smörgåsar eller ett par brödskifivor med
skinka 1 penny stycket eller paret,äfiven-
som warma korfwar, kokta ägg eller ett
glas mjölk allt till samma pris. Wi
träda in. Strax innanför dörren står
en disk, och ofivanpä denna tre blankt
skurade messingskök eller behållare af
den i England wanliga formen, inne-
hållaiide hivar sitt slag af rykande kaffe
tö eller cacao, uppwärinde af brinnande
lågor samt hwar och en försedda med
trenne kransar för att göra seriveriiigen
så lätt fom möjligt. Bakoiii disken äro
hyllor, på hivilka bröd och andra mat-
ivaror äro franisatta, samt en liten spi-
sel för att hålla korfivariietvarnia.« Men
längre fram i det stora, luftiga och ljusa
rummet sitta män och qwinnor wid små
snygga bord, ifrigtochförnöjsanit förtärande
fin enkla men billiga måltid. Allt till-
går tyst och stilla, intet oljud, ingen to-
baksrök besivärar den inträdande. Haii
står förnöjd en stund och betraktar den
ätaiide skaran af hivilken en och annan
utan blygsel medfört och framtagit ett
eget förråd af bröd eller smörgås, som
han lyckats förwärfioa sig annorstädes,
och som nu tillika med den iväldiga
muggen af den ivarnia drycken gifiver
honom en närande måltid.
Muggarne med sina tallrikar se
dock litet oniana ut för den sist inträ-
dande, han begär i stället en kopp oil)
erhåller en sådaii fyld till brädden med
den ivara han önskar. Han söker sig
plats och förwånas öfwer det billiga pri-
set, ehuru han för sin qivarters kopp
fått betala lika inycket som hans fattigare
granne för den stora halfstups muggeii.
Särskilda rum finnas ock för dem. som
wilja ivälja sitt sällskap, der warorna
äro desamma, men priset litet högre eller
portionerna mindre. Teskedarne sak-
nas dock öswerallt. de wore måhända
alltför behändiga att taga med sig och
kunna äfiveii undwaras, då dryckerna ser-
weras, efter ganska ivanlig sed i England,
färdigt blandade med socker och grädde.
Will man köpa ett bröd med sig hem,
får man det inlagdt i en påse, på hwil-
ken står tryckt adressen till 38 olika plat-
ser i London, der dylika inrättningar
finnas, bärande samma namn, de flesta
öppna hwarje söcknedag från kl. 5 oin
morgonen intill midnatt, andra litet kor-
tare eller längre tid.
Men hwein är då denne Lockhart,
hwars namn står på fönstret samt på
hivarje tallrik eller kopp, som här be-
gagnas? Han är en meiiniskotoänlig
Skatte, en af de män, som haft hjerta-
för folket, som förstått deras nöd och satt
sig in i deras förhållanden och på sitt
sätt försökt att afhjelpa bristen, icke alle-
nast i London utan äfwen på andra ors
ter i England och Skotland. Också äro
hans inrättningar werldsbekanta och mån-
gen menniskoivän reser hit för att se dem-
Sådan husbonden, sådaii tjenaren, endast
kristligt sinnade eller åtminstone sedliga
personer kunna tjena här och spirituosa
finnes alldrig att tillgå.
Dock äro dessa inrättningar inga barm-
hertighetsinrättningar i ordets egentliga
bemärkelse, ty de bära sig bra, eller åt-
minstone uppehålla sig sjelfiva och just
detta ingifiner arbetaren en helsosam sjelf-
känsla, som inga nådegåfwor, huru tvän-
ligt de än gifwas, någonsin kunna skänka-
Att en stor mängd liknande inrättnin-
gar, i något ivexlande former, mera eller
mindre praktiska och goda finnas i en
stad så stor som London, der barmher-
tighets-iverksamheten är stor och der mil-
joner måste förtjena sitt bröd, är klart,
men derom icke nu. Måhända hafwa
tvi redan här fått något att lära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
