- Project Runeberg -  Finska Weckobladet /
18:3

(1888) Author: Anna Edelheim
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utlandet.

Keisar Fredriks sjukdont

är fortfarande den tilldragelse, som mest
af alla santlar kring sig Europas in-
tresse och sympati. En tvändning till
det bättre hade redati inträffadt och titan
hoppades att den sorgliga katastrofett ännu
en tid skulle kttnna uppskjutas, då ett te-
legram i går meddelade att det åter blif-
tvit sämre. Förstörelsearbetet synes sta-
digt göra sitt werk, ont ätt kejsarens omätt-
ligt starka kroppskonstitution fördröjer det-
samma. Kejsarett skall haftoa yttrat till sig
hofpredikant: Ved icke längre att jag skall
bli frisk, utan att jag snart mätte få ett
slut på mina plågor. —- Stora skaror
af befolkningen omgistva ständigt Char-
lottenburgs slott och park.

Nykterhctsmötet iAlliaushuset

den 28 April.

Mötet, fottt tvar besöktas omkring 200
personer, inleddes med ett tal af britts-
patrott E. V j ö r k e n h e i m, som fram-
lade några siffror, htoilka torra, som des-
sa tvanligen äro, dock denna gång talade
ett förfärande toältaligt språk.

Enligt stats årsbok tilltverkades i Fitt-
land under det senaste året, från htoil-
ket« uppgifter föreligga, eller år 1885,
4,329,498 kannor bräutvin, htoilka, sör-
sålda till ett pris st 3 tnk kannan,
betinga sig ett försäljningstvärde af
12,988,494 mk eller i rttndt talls-Emil-
lioner. Frått utlandet intporteradessattt-
ma år rus-drycker för något öftoer4 mil-
lioner tnk och tillwerkades i eget land öl
för 6 millioner, htoilka siffror represen-
tera en summa af respektive 23 millio-
ner mark. Tager man dertill i betrak-
tande att fattigtvården samtidigt kostade
landet 2,586,014 mk, och att af fattig-«
mårdens adepter åtminstone ttvå tredje-
delar antingen sjelftva fallit offer för
rusdrycker eller äro efterlemnade hustrttr
och bartt till sådana som gjort det,-så
ökas denna snmnta med 1,724,000 mk.
Fängelserna kostade landet 1,185,947
mk, htvaraf likaledes åtminstonettvåtred-
jedelar eller 790,630 mk, knuna uppfö-
ras på rnsdryckernas konto.

Således stå tvi inför det förfärattde
faktum, att rusdryckernas förbannelse ko-
star ett fattigt land, font tvårt, årligett öf-
tver 25 och en hals ntillioner marki
reda penningar. Och i denna summa
är alldeles icke inberäknade de omätliga
förluster i tid, krafter, helsa, glädje och
trefnad, som«äro en följd af rnsdrycker
och som icke kunna ipenuingar beräknas.
Det är tvisserligen sant, att af denna
summa kommer landet till godo i form
af bräntvinsskatt 4,825,000 mk,-af be-
willning för maltdryeker 420,000 mk och
af tull för importerade rusdrycker
2,000,000 mk, eller tillsamutans sjn och

en fjerdedels million. Men då redan

nämnda förluster otvilkorligen äftven med-
föra dryga förluster i penningar för de

enskilde, kan man godt anse att dessa

»förlnster motstvaras af den skatt, som

sålutth kommer landet till godo; och den
mörka fläcken, att tvi årligen utgiswa 25
ntilliouer mark för rusdrycker, står såle-
des oasrundad givar-

För de 4,329,498 kr bräntvin, som
årligen brännes, åtgår bland ett folk,
som ofta måste blanda bark i brödet:

7,322 tunnor btvete

71,897 » råg
32,208 » korn
19,023 » hafra
47,621 » blandfäd

samt för öl och

port. tilltverkn· 45,4-J4 « säd

217,-J25 tunnor spanmål

Dertill kommer ännu 34,201 tunnor
potäter. Hurtt mycket bröd skulle ej kutt-
ua bakas, huru många bekymmer, huru
mycket lidande skulle ej kunna afhjelpas,
om dessa naturens gåftvor skulle antväu-
das så, som naturen bestämt dem till!

Finlands hela folkmängd uppgår, ett-
ligt förut uppgifiven källa, till 2,208.358
personer. Hai-af katt dock med säkerhet
en tredjedel anses tvara bartt under fetti-
ton år, och ont tvi således fördela os-
tvansagda tjugofem tnillioner tnk på de
återstående ttvå tredjedelarne af befolk-
ningen, så belöper sig på htvarje full-
tvnxen persott 18 tnk 70 p. utgifua för
rnsdrycker. Men i toerkligheteti gestal-
tar sig dock icke denna fördelning på detta
sätt, titan katt man snarare antaga att
htvarje man ur arbetsllassen förstör al-
kohol för 1 mk i tveckatt eller 52 ntk
om året. Hnru stort kapital skulle hatt
icke kttttua famla för sig och de fina,om
hau, i stället att bortkasta dem på en
skadlig njutning, skulle insätta dessa pen-
ningar på en bank? Jnom tjugo år
skulle de haftoa stigit med ränta på rän-
ta till 1,500 mk och inom 30 år till
cirka 3,000 mk. Ester trettio års ar-
betstid är en arbetare, om han leftoat
nyktert och ordentligt, ännu i sin fulla
kraft, och ett kapital af 3,000 mk i fö-
rening med biltehållen helsa, skulleihans
omständigheter tvisserligett icke tvära en
förmögenhet att förakta.

Den bildade herretnannenf dricker sjelf- «

fallet för mera. Man katt antaga att
han i medeltal förstör alkohol för tre ii
fyra tnk i weckan. Wille han samla sig
ett litet kapital för sin ålderdom eller
bereda sin enka en sorgfriare framtid än
den hon har att emotse, om hon måste
leftva på en obetydlig pension, så skulle
hau, genant att iförränta de penningar.

pan bortkastar på alkohol, inom trettio

år kunna tvinna en förmögenhet afemel-
lanoll och 12 tusen mark.

Ar 1885 sunnosi Finland 10,224 äldre
personer och 10,068 barn, nnderhållnai
asyler eller utackorderadez rotehjonens att-
tal uppgick till 8,029 äldre och 3,471
barn; tillfälliga bidrag åtttjöto 38,243
äldre och 17,638 barn; eller in suntma
77,668 personer, leftvande såsom fattig-
hjon på allmän bekostnad. Htvilkett mängd
af menskligt lidande innefattas icke i dett-

höll sig då icke tnycket bättre än tjenarena;
hon hade samma sysselsättningar font de;
hon spann, tväfde och lagade maten och
hennes tjenariuttor hjelpte henne. På
detta tvis ntspautt fig ofta en inre sym-
hati, ett werkligt föreningsbattd emellan
dent, sottt alldeles saknas under närma-
rattde högtdrifna kulturperiod. Wåra
husmödrar antingett banna och träta be-
ständigt, eller tvisa de sina tjenarinnor
ett nedlåtande godhet, som ofta wer-
kar motsatsen af det som åsyftas-. Werk-
lig aktning för dem som mettniskor
saknas tytvärr oftast.

En följd af att sammantvaron emel-
lan dem blott är till det yttre, är att
tjenarinuan äfwen blott i det yttre sö-
ker efterlikna sitt fru. Hon söker till-
egna sig hennes sätt att kläda sig, att
föra fig. Frun går i spetsar, pigan inå-
ste göra detsamma, men detta blir ofta
för denna senare första steget till hennes
olycka. Blir tjenarinnan icke gift, faller
hon blott alltför ofta offer för den få-
fänga, som hennes matmoders exempel
wäckt hos henne, och slutar sitt bana i
last. Har hon tnotståndskraft och inre
duglighet nog, för att motstå detta exem-
pel, är fattigwårdeu det hon har att
emotse. Har dtc någongoåttg talat med
någon af dessa gamla tjenarinnor, som

sluta sitt lif såsom fattighjon? Det lö-
nar sig att göra det. Ett långt lis lig-
ger bakom dem — ett lif, som en gång
tvarit fullt af sörhoppnigar och glädje.
Ofta haftoa de utgått från aktuiugstvärda
hem på landet, tvarit älskade och varhal-
dade, som de sett andra wara det, trott
hela tverlden om godt; men då de kom-
mit till städerna, till eitoilisationens här-
dar, då började för dem deras förnedring.

Will derför den bildade qwinnau for-
dra aktning för sitta egna menskliga rät-
tigheter, måste hon börja med att sjelf
tvisa aktning för sin tjenarinuas rättig-
heter; hott måste se i henne sitt like,
närma sig henne med sympati. Mycket
återstår ännu att göra för att höja den
tjenande qtvinuans ställning. Peusioner,
sparkassor, ålderdomsförsäkringar kunde i
detta affeeude tvära till någon nytta.

Aftven folkskolan kau härtvid wara till

hjelp, om hon söker inplanta hos den
unga qwinnau ordning, snygghet, ärbar-
het praktisk duglighet, m. tn.

Qtvinnofrågan är bärare af en stor
idd. Må den bildade qtvinnait icke tioe-
ka att inom sitt eget kön först tillämpa
densamma!

tta siffra? Skulle tvi fördela denna
smarta fläck, dessa 25 millioner mk emel-
lan dessa 78 tusende lidande personer,
så skulle btvar och en af dem få 321
mk. Eller, ont tvi icke gå så långt, utan
blott på dem fördela den spanmål, som
årligen brännes till bräntoin eller att-
tvändes till tnaltdrycker, så skulle hivar
och en få 2,8 spanmål d· to. s. hela sitt
brödsöda för året. Hnrn mycket godt
nraktlåta tvi icke, genom att så ej göra.
htoilken försummad kärlekspligt emot tvår
nästa, faller oss icke derigenom till last?
Htvilkett förbråelse, ropar-, icke nöden och
lidandet, som tvi kunnat lindra men icke
tvi-lat, emot oss!

Finlands samtliga statsutgifter, deri
inbegripna H. K. M:s dispositions-medel,
utgifterna för geuralgntveruören, senaten,
hela justitiestaten, civilstaten, posttverket,
kleresiestaten, unitversitetet, undertoisnings-
tväsendet, helsotvården, jordbruket, jet-ti-
tvägsbyggnader, militären, m. tn. ftego
år 1887 till endast 45,768,122) mk, d.
tv. s. icke fullt ttvå gånger så mycket som
det som ntgiftves för rusdryckerna en-
samt. Mau talar ont embetsmännens

löner-, och detta med rätta, men hivar-

före talar man ej om de 25 millioner
mk, som årligen offras på en förderf-
bringande njutning?

Finlands hela statssktild uppgick den
1 jan. 1887 till 71,2-l4,t;37 mk. Wi
skulle med samma skatt, sorti tvi nu år-
ligen betala för rustsdrycker, inom tre år
kunna tdara ett skuldfritt folk — förut-
satt att tvi hade samma kärlek till tvårt
land, som tvi icke blygas att tvisa för
ett låg och sinlig njutning. "

Gå tvi ntout tvårt eget lands gränser
och se efter hivad tvi skulle kunna ut-
rätta för tnenskligheten i stort med den
summa tvi antoända på rusdrycker så
finna tvi att den inkomst hednatnis-
sioneu i hela tverlden har att räkna på,
belöper sig endast till 62 1,-«3 million
mark Htvilket ofantligt arbete måste icke
genom dessa medel uträttas? 100 mis-
sionssällskap äro i tverksanthet i tverldens
olika delar; bibeln har bliftvit åtminstone
deltvis äftversatt till 330 olika språk,
5000 missionärer och sex gånger så mån-
ga infödda ntedhjelpare äro sysselsatta i
Afrika, Kina, Judien, m. in. Och dock
är det arbete-. som bliftvit gjordt, endast
ett obetydlighet af det som borde göras.
Mett under allt detta har ett litet och
fattigt folk, som dock tvill kalla sig kri-
stet och wara med om arbetet för Guds
sak, råd att få alkohol kasta bort ttvå
femtedelar as den summa, som f. n. på
hela jorden antvändas för att föra hed-
ningarne från mörker till ljus!

st- -k
ii-

Efter en halftitnntes uppehåll, förkor-
tadt af sång och tedrickning bestegs tala-
restolen as doktor Granfelt, sant i ett
kort tal sökte tvisa att, ehuru tvår lag-
stiftning är afsedd för ett sedligt och kott-
stitntionelt folk, det dock finnas ett slag
af frihet, sotn htoarje sedlig och sjelsan-
stvarig tvarelse har en oaftvislig rätt att
fordra — nemligen frihetett att skydda
sig sjels —- htvilkett denna lagstiftning icke
toill tveta af. J tvissit fall haftoa tvis-
serligett myndigheterna tagit skyddandet
af individerita ont hand. Bygges t. ex.
en bro, så förses densamma omedelbart
med ledstänger, och det fastän det tvore
ganska osannolikt, att icke alla, som haf-

tva sina sinnens stilla bruk, genom att»

hålla sig till tnidteu skulle tveta att skyd-
da sig sjelftva. Gräftves det på toåra
gator gropar för tvattenledningsholagets
räkning, så förses dessa genast med stängsel
och lyktor, för att tvarna be förbigående
att icke falla in. Men det finnas gro-
par, ja afgrundar, farligare än någonsin
tvattenbolagets gropar, för htoilka det är
individerna fullkomligt förmenadtatt tvid-
taga några yttre mått och steg för att
skydda sig. Sida tvid sida med de broar
och gropar, sotn ära så omsorgsfullt för-
sedda med stängsel, finnes ofta dessa af-
grunder, men i stället för att tvara vitt-
gifna as tvarningstecken äro de försedda
med inbjudand·e skyltar samt inredda med
sammetssosfor och lockelsemedel af alla
slag, font möjligeti kunna fresta de förbi-
gående att stiga in. Och dock faller titan
i dessa afgrunder djupare än i de först-
nämnda och ofta uog. för att icke mera
stå upp igen. Slita tvargar sönder toåra
barn, så haftoa tvi rättighet att skjuta

. för att dristva honom bart-

shela Bibeltt är still af honom.

dem, och kunna tvi icke sielsiva gå i land
dermed, så beställes jägare från Ryss-
land, för att förgöra dem. Men
nppflår en krögare en krog utan-
för tvår port, för att förstöra tvära barn,
så stå tvi rättslösa gentemot honom, ur
stånd att tvidtaga några mått och steg
Hastva tvära
söner icke sedlig kraft nog för att kunna
skydda sig sjelfma, få måste de få falla
i förderftvet; i tvår hand finitas inga
rättslicta medel att förhindra dem derifrån.
Olyckan måste haftoa sitt gång. Och dock
skulle tväl mången far hellre se att hans
barn, som små, bleftve sönderslitna af
toargar, än att de sottt ynglingar skulle
falla i de afgrunder-, till htoilka samhäl-
let och lagstiftningen inbjuda dem.

Mcddcladt fram
allmänheten.

Taukar i anledning as denna
Söndagstexternas fastställande
tre år framåt.

Eti hivar sout känner tvärdet as att
på sitt eget språk kunna läsa Vibeln,
bör ju med tacksamhet erinra sig de ädle
män, htoilka offrat sina bästa krafter
ät arbetet att göra denna skatt tillgäng-
lig för alla sitta landsmän. Att fruk-
terna af deras arbete så långsamt nt-
tvecklat sig, förefaller nästan oförklarligt,
oaktctdt de stvåriglteter, htoilka under ett
låttg följd af år, hindrade såtväl tryck-
ningett som ntspridttingeu af den Heliga
Skrift. Man katt knappast föreställa sig
att Bibeltt, ännu i närtoarande
tid är eu, i sin helhet, obekant bok för
en mycket stor del af tvårt folk. Eli as
hnftvudorsakerna härtill ligger ottvifwel-
aktigt nti de påbjudna utdragen ntur N. -
T. tetvaugelii böckerna), htoilka, ifrån
att haftva bliftvit lemnade må hända så-
som en ledning, förbliftvit det
enda, font under de offentliga guds-
tjensterna meddelats folket ntaf Bibelns
outtömligt rika innehåll. En etvangelifk
kyrka eger ej rättighet att inskränka det
ord, hon är kallad att i hela dess gu-
dotnliga enhet förkunna. Skall ej ett dy-
likt inskränkande dömmas af Kristi egna
ord: ,.,J hastveu tagit bort nyckeln till
kunskapen« o. s. tv. Lukas X132? —- Bör
man ej tvåga hoppas att kyrkans nu för-
famlade tjenate ej skola åtskiljas k) titan
att haftoa beslutit att för alltid öfwer-
giftva ett system, htoilket under århun-
draden betvisat sig lika ofruktbart för

lärare som för åhörare?

Wår kyrka har« uppkallat sig efter·Lut-
hers namn, (ttoärtemot hans egen tvilja),
men det måste djupt beklagas att hans
föredömme ej bliftvit söljdt uti nitet att
oaflåtligen ransaka skrifterna, för att till-
tväxa i Jesu Kristi kunskap och sålunda
ständigt hentta ny näring åt det andliga
liftvet utnr det ord som är oss giftvet
till «ett ljus på all tvår tväg««. Lut-
ber hade erfarit sanningen af Jesti ord
till Nicodemus: ,,1ltan ett tvarder född
på nytt, kan han icke ingå i Gttds
rike«. Oclj han hade bliftvit född på
nytt, derföre förmådde hatt också tväcka
själar och föra dem till Jesus.

All predikan bör ju enligt Luther,
toara en tväglcdniug till Kristus, och
tjena till att uppbygga Hans kyrka, och
,,Ocl)
Hati begynte på Mose och alla profe-
terna och uttydde för dem det somi
alla skrifterna rörde Houom«. Lukas
xxiv 27. ,,All skrift är af Gud in-
giftoett och nyttig till tutdertvisning, till

V) Den ärade insändaren« såsom boende i
utlandet och watt ioib de fria och raska för-
hällandetta det, synes hafwa glömt huru tungt
det maskineri är. sotn belamrar allt nttvecks
lingsarbete hemma hos ofa.

sked-s anm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:52:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finskwecko/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free