Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehiirii detta sädesslag går till högst
upp i norden, har dess odling i. ivårt
land på senare tider dock mer och mer
inskränkts. Wäl år det fant, att kortt-
ioäxten ställer större fordringar på jord-
mån och jordens belirukning, än öfriga
sädesslag, och att densamma derför miss-
lyckas ivida oftare äii dessa, särskildt nu-
der ogyiisaiiiiiia wäderleksförhållanden.
Emellertid har priset å korii ijeiiisörelse
med rågpriset iiedgått betydligt mindre,
hioarför produktionen af det förstnämnda
fädesslaget kunde komma att ställa sig
toida förmånligare, isynnerhet oni jord-
brukaren skulle ioinnlägga sig om
sranialftraiidet as fiillgod ioara. Det
torde nämligen kunna antagas, att det
finska kornet, uppdraget med större oin-
sorg famt behörigeii rengjordt och sorte-
radt, ej allenast skulle minna förmånlig
assättiiing ioid landets bryggerier utan
äfwen leiiina en artikel, foni i utlandet
kunde betinga sig tillfredsställaiide pris-
Veträffaude s p a ii in å l s o dl i n-
geiis möjligautsigteroclffraiisp
tid yttrar koiiiiteu, att denna icke har
lyckats inom denna produktion påfiiiiia
något alliiiäiit fet af den art, att dess
afhjelpande skulle göra det för jordbru-
karen nu och i deu närmaste framtiden
möjligt att till de för det iiärioaraiide
på iverldsiiiarknadeii gällande priser utan
förlust sälja sin spanmål. Ty att jorden
i landet är skiildbelastad och delivis högt
beskattad, jeiiite det naturen är karg och
klimatet hårdt, — omständigheter som
högst ioäsendtligt betinga spaninåleus
produktiouskoftuad, —- äro icke fel, utan
brister, de der dels alldeles icke, dels
endast långsamt kiiuiia afhjelpas.
J den brännande frånaii oin s k y d d s-
tullen för spaiiiiiål anför komiteii:
Att en skyddstull på en lifsförnöden-
het är en abnormitet, är obestridligt;
men abnorma sörhållaiideii påkalla abnor-
ma åtgärder. Att en skyddstiill till förmån
för jordbruksiiäringen i landet innebiire
olägenheter, måste erkännas; men det
gifioes under kritiska tider medel af den
art, att om än deras aiiioändande skadar,
deras åsidosättande skadar ännu mera.
Otioifioelaktigt skulle genom spanmålstul-
lar priset på detta hufiondlifsmedel stiga
eller korrektare uttryckt, återföras i rikt-
ning mot eii förgången tids medeluiioå.
Deri ligger dock intet oivilkorligt ondt;
stabila priser, särskildt på de alliiiäiiiiaste
förnödenhets artiklar, äro en fördel för
ett laiid,« och endast i ringa mån hafioa
öfriga förhållanden i ioårt land ännu
tagit intryck af de oerhördt sjunkna lifs-
medelsprisen.
Under sådana förhållandeii wore det
frestande att titan widare påyrka infö-
randet af en måttlig tull på utländsk
spaiimål och en något hösgre på fpaiiinål
i förädlad form för att sa fort möjligt in-
förhållandena sådant medgtfroa, ånyo
aflyfta densamma. Dock inskränker sig
komiken att föreslå att, till beredande
af full handliiigsfrihet för regeringen i
denna fråga under nu och kanske längre
framåt rådande konjunkturer, oförtöfioadt
skrida till utfärdandet af allmänt påbud
derom, att, med hänsyn till inträffandet
af de i 1864 års förordning förutsedda
omständigheten deii der beioiljade tiillfria
införsel af spannmål och mjöl icke, på
grund af nämnda författning,
komine att gälla längre än tre år efter
påbudets utfärdande, hwarefter ny, i si-
nom tid utgifwande författning i denna
del koiiiiiie att tillämpas. Måhäiida
skola förhållandena då ivara sådana, att
att inga abnorma åtgärder behöfiva af
regeringen ividtagas, men af högsta wigt
nu och framdeles anser komiteii det wara,
att regeringen har sig förbehållen rätt
att, utan widare respittid än på sin
höjd en feglationsperiod, i fråga om iii-
försel af spaiiniål under abnorma för-
hållanden, ividtaga alla sådana anstalter,
som endast genom att snabbt och säkert
foga sig efter det ekonomiska lifwets
niexlingar kunna, utan ioerklig skada
för det allmänna, gagna landets huf-
wudnäriiig.
Dereftet tar komiken i betraktande
möjligheten af bränivinsexport, samt
föreslår, beklagligt nog, att från regerin-
gens sida något borde göras för att upp-
muntra den enskilda spekulationen att eg-
iia sig åt denna affär-
För befordrande af sädes-
haiidelii och möjligheten för
jordbrukaren att under ogyn-
saiiiiiia koiijiikturer belåna
fin fpaii ii mål, föreslår koniiteiii
uppförandet af på kronans bekostnad och
under kronans föriizaltiiiiig ftåeudelager-
magasiner, ett i Abo för 20,000 ett i
Helsingfors för 10,000 och etti Nikolai-
stad för 13,000 tunnor spanmål. Jord-
briikareii skulle sättas i tillfälle att i
dessa mot en skälig afgift deponera sin
spanmål, och att belåna eller försälja
den på grund af från magasinet erhål-
ler ioarrant.
Slutligen behandlar koiiiitöii den wig-
tiga frågan om qivarninduftrins
upphjelpaiide samt anser att regeringen
borde genom beioiljande as fördelaktiga
aiiiniorteriiigslån få ioidt möjligt ärupp-
hjelpa denna industri ästoensom att tek-
niskt bildade instnktörer borde as styrel-
sen anställas.
De öfriga as komitäns förslag såsom
angående försäljningen från
Kronomagasinerna, tunna wi
till följd af bristande ytrnmme, icke här
delgifwa.
Till Rcdaktionen för Finsta
Weckobladet.
Ett par ord till — —:l.
Då kyrkan talar oni »iiåd« ispecielt
kristlig mening, så menar hon uteslutan-
de ,,fyndaförlåtelfe«, förlåtelse för fåiväl
öswerträdelser fom försummelser. Blott
den ,,pånyttfödde« tror derpå, eller den
foin tror derpå, blir pånyttfödd. ,,En
bön i Jesu nam n« ioore helt och
hållet onödig, om Jesus ej behöft för-
ivärsioa åt oss syndaförlåtelse. Han kaii
ivara tvår förebild endast på grund af
sitt ftällföreträdarefkap. Derförutaii wore
Haii en ny Moses blott. Korr. —-
—l:s begrepp om ,,tro« torde behöfwa
sörfiillftäiidigas genom Sweb. katekes’
fråga: «Hioad är en rätt tro«. Korr-
— —l tyckes inskränka tron till dess
tioå första moment, men lenina det tredje
iuigtigafte momentet derhän.
E. O. S-
Nyheter för dagen.
Hemlaudet.
· Scuatciis oktroj samt frågan om
inrattandet af twenne nya expedi-
tioner i ekonomiedepartemeutet, nem-
ligen kansli- fanit handels och industri-
expeditioneriia, skola numera, enligt N.
Pr. ivara å högsta ort afgjorda.
Ekonomiedeparteinentet kommer från
den 1 oktober att bestå af följaiide fena-
torer: friherre S. W. v. Troil, wiee
ordförande, Ch. Th. Oker-Blom,
medlem af komitön för finska ärenden i
St. Petersburg, C. H.Molaiider, chef
för finansexpedition, O. Norrmen chef
för jordbruksexpedition, W. C· v. Daehn
chef för ciwilexpeditioii, F. Lerche, fe-
nator utan portfölj, L. Mecheliii, chef
för handels- och industriexpedition, G-
Z. Yrjö-Koskinen, chef för eckle-
siastikexpeditiom K. E. F. Jgnatius,
chef för kammarexpedition, J. G. Sobi-
nian chef för kansliexpedition samt gu-
ivernören, friherre Georg v. Alfthaii
chef för inilitieexpedition (in utnämnd).
Justitiedeparteinentet kommer åter att
bestå af följande senatorer: J. Ph. Pal-
inen, ivice ords-,R.A. Montgomery,
medlem af finska komitån i St. Peters-
burg, J. V. Wasastjerna, Th. Ce-
derholm, S. V. Björkstsn, C. E.
as Frosterus, K. A. Nyberg, N-
K. Hornborg, E. Streng, G. A.
Krogerus och N. J. Fellman.
—- 900sde årsda en af ryska fol-
kets döpelse till kristendomen högtid-
lighölls härftädes med nattgudstjenft nat-
ten niot fredagen och högmessogudstjenst
påföljande förmiddag. Ester densammas
slut gjordes en kyrklig procession till den
toid Skatuddskaualen för tillfället upp-
förda pawiljongen, der wälsignelfeii af
det heliga ioattnet försiggick. Uiider cere-
monin ivar härstädes förlagd rysk mili-
tär uppftäld å den öppna planen fram-
för högwakten och nedanför nya ryska
kyrkan. Ester förrättningens slut gjor-
des några enkla manöwrer, hwarpå de
skilda bataljonerna tågade med iniufik i
spetsen hivar åt sitt håll. En talrik folk-
fkara närmar ivid högtidligheten, i ham-
iiarne befintliga farkoster och ångbåtar
flaggade, och från Sweaborg gass kejser-
lig»salut.
Afwen i Willmanstrand firades
dageii med gudstjeiift i säftningskyrkan,
hwarefter presterskapet med fanor och gar-
desfanan i spetsen, generalguwernören och
det högre chefskapet begaf sig till Sai-
mens strand, der en dekorerad jordan-
brygga ivar uppförd. Längs hela wä-
gen war samtliga finska bataljoner, ar-
tilleriet och lifdragonerna uppställda i
spalier. Wid ankomsten till stranden be-
gynte åter gudstjenft under salut as 101
kanonskott, hwarefter hans excellens gene-
ralgumernöreii lät famtlige trupper desi-
lera förbi fig. Gatan, der processionen
gick fram, likasom ock fästningen iooro
flaggbeprydda· Talrika skaror iiärivoro
ivid högtidligheten.
— Förbättrade fkördeutftgter.
Från Kuopio telegraferas: Seiiare tidens
gynsama wäderlek har synnerligeii för-
bättrat fkördeutfigterna. Rågen och tvår-
fädet äro lofioande Höfkaftningen är dock «
fortfarande klen-
— Låugwäga resande« Wiborg har
i dessa dagar gästats af twenne ameri-
kanare wid namn Harryson, far och son,
hioilka i egenskap af korrespondenter för
de i Chicago utkommande tidningarna
Etoening Mait och Chicago Tiines gjort
en rundresa genom Japan, Kina, Indien
D:r J. Hudson Taylor,
Kiiia-Julandsmisfionens
grundläggare.
Ur ,,The Gtiristian««.
»Hioad skulle hasiva blifioit as Kiiia
Julandsniissionen utan mr Hudson Tai)-
lor«? frågar en engelsk tidning, Tlie chri-
stiaii. Deiiua fråga är sioår att besma-
ra, men hioad den blifwit med och ge-
nom honom, det ioeta toi. J denna
niissioii, lJafioii ioi för oss ett af de an-
niärkningsmärdafte kapitleii i historien
oiu ioerldens emaiigeliseriiig. Mr Otid-
son Taylor är ioisserligeii sjelf den siste
att anse denna missions underbara front-
gångar såsom fiii förtjenst, men förnekas
kan dock icke. att han ivarit det förnämsta
nieiisktiga medlet i Giids hand till såioäl
dess grundläggande som dess exeiiipellösa
utbredande.
J. Hudson Taylor föddes i Barnsley,
i Yorkfliire, och är nu femtiosex år gain-
iual. Men aumärkiiiugsioärdare än hans
födelseår är deu omständigheten att hans
fader, som sjelf mar en ioariii kristen,
ehuru eii affärsman, redan isin ungdom
mar djupt upprörd öfmer Kiiuis andliga
tillftåiid oct) bad till Gnd att, om han
någonsin skulle få eii son, denne måtte
blifioa eii korsets budbärare till detta
mörka land. Unge Taylor toar således
redaii ifrån sin moders lif helgad åt
Kinaiuissionens sak. lliider hans barn-
dom war dock hans helsa mycket kleii
och föräldrariie nödgades, för en tid
öfioergijioa det hopp, som de så marin
omhuldat; men sioaret på deras böner
dröjde endast·
J den utomordentligt intressanta
»Aierlilick«, finn Taylor kastar på skina-
missionens historia, berättar han, att
haii under en tid affin ungdom ivar
fritänkare, men fördes tillbaka till tro
och ljus genom fin mors och systers bö-
ner. Wid samma tid soni hans mor,
på sjuttio mils asstånd från honom-upp-
fände brinnande böner för honom, blef
han genom en traktat, som händelsewis
föll i hans wäg, en oiiimänd man. Och
om sålunda wändpiinkten i hans lif war
ett tydligt sioar på bön, få har hela hans
bana som kristen ioarit eii fortsatt ferie
af beiois för att Giid hör och befivarar
de böner, som iippsäiides af hans barii
på jorden.
Ester att först hafioa inheintat de kvig-
tigaste medicinska grunderna af fin far,
foiii mar drogerist, fortsatte haii sina
studier under ledning af en framstående
läkare, d:r RobertHardyi Hull, och lycka-
des efter någon tid genom hans bemed-
liug få anställning ioid ett hospitali
Loiidoii·
J september 1853 seglade unge Hud-
son, ester att hafioa med heder aflagt
fina medicinska examina, såfoiii läkare-
inisfionär ioid den kinesiska missionen
till landet för fin längtan. Uiider refaii
undslapp haii med möda skeppsbrott utan-
för Wales samt räddades likaledes på
ett underbart sätt från att falla i hän-
derna på kannibaler ioid kusten as Nija
Guinea. Resan upptog då medels segel-
fartyg en tid af öfiver sex månader; nu
tillryggalägges samma asftåiid på mindre
äii fem ioeckor·
Tillftåiidet i Kina ioar då mycket olika
mot hivad det är nu· Taylor landade
i Shanghai för att befinna sig iiiidt upp
i ett inbördes krig, och ioägarne för en
främmande missionär iooro fulla af fa-
ror och sioärigheter. Sjelf war han nära
att falla offer för soldaternas fanatism.
iMen alla dessa fivårigheten och hinder
kunde icke dämpa den unge missionärens
ifiver och glöd, utan utgjorde kanske just
de bästa förberedelserna för den wid-
sträckta werksamhet, som wäntade honom-
En lycklig omständighet under hans för-
sta wistelse i Kina war hans bekantskap
med pastor William Burns, en
älsklig och framstående kristen, medlem af
den preftbyterianfka missionen i Kina.
Taylor skrisiver om honom:
,,De senaste månaderna haswa ivarit
af stor glädje och nytta för mig. Mr
Buriis kärlek till Guds ord är utomor-
dentligt hänförande och hans helgade lif
och ständiga umgänge med Gud hafwa
gjort sanimaiiwaron med hononi till ett
behof för mig. Med en gammal kristens
erfarenhet utpekar han Guds afsigter med
pröfningarne, få att dessa blifwa sör-
ivaiidlade till lycka. Hans klara blick,
i synnerhet i missionens angelägenheter,
och hans sjelfiippoffraiide arbete äro af
oberäknelig nytta för missionens inwerk-
ling i detta land«. -
Unge Taylor arbetade sjelf trägeti
missionens tjenst i fyra års tid, ständigt
utsatt för trassel och ledsamheter, hwilka
numera icke falla på en Kina missionärs
lott, men under dem alla sökande iGud
fin tillflykt och s·tt fäste. Mot flutet af
år 1856 utträ de haii ur sällskapets
tjenft men fortfor dock att arbeta till-
sammans med detta, samt började i
stället den metoden att förlita sig ome-
delbart på Giid sjelf, för sina egna och
sitt arbetes behof. Haii led heller ingeii
brist och hans arbete kröntes med omän-
tad framgång-
Eii wacklande helsa tioiiigade honom
till hans stora saknad att återivända till
England 1860, och under de närmast
följande åren ioar han pastor Goughs
medarbetare i det maktpåliggande märs-
wat och redigera en kinesisk öfwersätt-
iiing af Nya Teftamentet. Detta arbete
bles epokgörande för honom. Sjelf skrif-
iver han härom: «Under den tid det
warit mig förunnadt att ostörd så för-
djupa mig i det hel. ordet, har den fan-
niiigen stått allt klarare för mig, att det
icke är genom att ivädja till menni-
skor man bör arbeta för Gads rike,
utan i främsta rummet bör man bedja
Gnd om arbetare, – han sänder dem
wanligen på wägar som man icke kan förutse
—- och derefter bör man söka höja det
kristliga medwetandet inom kyrkan, så att
män och qwiniior icke kunna stanna
hemma. Jag såg huru apostlarna gingo
tillwäga; de utsände intet upprop och in-
samlade inga medel, de gingo helt
enkelt åstad, förlitande sig på hans
ord, som fade: ,,Söken först efier Guds
rike och hans rättfärdighet, få faller eder
allt detta till«l
Ester månader af bön kom nir Tay-
lor till den öfwertygelsen att en särskild
mission borde upprättas för det inre
Kina och att en sådan mission äfwen
skulle upprättas såsom ett trons werk
och utan att komma i kontakt med någon
förut existerande toerksamhet. Ett besök
i Brighton, der han fann församlingarne
i andligt afseeude wäl burgna, medan
Kinas millioner tynade af brist på kun-
skap, bragte honom från beslut till hand-
ling. Haii uppgjorde en plan och bad
Giid om tjiigusyra medarbetare, tivå för
hwarochen as de af Kinas elfwa motvin-
fer, hwilka ännu aldrig toarit beträdda
med en missionärs fot, samt twå för
Mongolien. Wid samma tid utgaf han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
