Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höjd wid tiden för solens nedgång kl. 8
V« då 3-2., af dess yta war dold af må-
nens skifwa.
— thnfynd. Genotn de gräfnin-
gar, fornforskaren magister Appelgrett
företagit i Brahelittnas ruiner i Kristina
socken, synes ntan få stvar på frågatt:
för hwad ändamål hafwa Brahelinnas
ivallar uppförts? Det har lyckats herr
Appelgren, att i fästttingsivallarttes tnidt
upptäcka stenfoten till en större bonings-
byggnad och i wallarue spår efter tre
portar; från landsivägssidatt en stor
inkörsport och i de åt kyrkan till liggande
hörnen tivenne små portar för fotgän-
gare. Den stora inkörsporteit har wa-
rit hivälfd med stenar och tegel, men
har rasat ned. Af allt katt ntatt sluta
till, att tvallen har anlagts omkring
gårdsplanen till skydd för gårdeit och
icke enkom för några särskilda krigiska
syften. Källaren åter, af hwilken en
del kan skönjas tydligt, har möjligen tva-
rit ämnad till krutnpplag, då den för-
lagts till det aflägsnaste hörnet-
(N. Pr.)
— Folkskollärares enke- och pupill-
knssa har numera enligt H. D. stigit till en
half million mark. Enligt den till reiviso-
rerna wid nu pågående retvision för 1887
aflemnade öfiversigten öftver kassans ställ-
ning uppgick nentligen wid nämnda års
slut den utgående balansen till 502,733
ntk 70 penni. För åtta år sedan bör-
jade kassait sin werksamhet med en fjer-
dedels miljon, nämligen 200,000 mark,
som genast ntgingo ur ordinarie stats-
medlen, och 10,000 ink, som årligen nu-
der sent års tid utbetalades ur bewill-
ningsmedlen.
Under år 1887 räknade kassan 520
deltagare, af hwilka endast 10 tillhörde
andra, alla de öfriga första pensionsklas-
sen, der pensionen är 408 ntk om året-
Jntill nämnda års utgång hade betvil-
jats inalles nitton pensioner (af hivilka
en dock redan afförts), representerande
under samma år en utgift på 6,131 mk
34 penni. Kassaiis minst under samma
år utgjorde 41,438 mk 85 penni. J
aflöningar och expettser för kassans för-
multning hade utbetalats 3,698 mark
80 penni.
Sedan twenne af de wid delegarnes
senaste sammanträde, wid folkskolemötet
i fjol i Ekenäs, walde direktioitstnedlem-
marna för inneivaraude trieutiiunt 1888
—90, öfwerinspektörerna A. Laurell och
U. Cygnæns aflidit, består kassatts di-
rektiott för närwarande af ordföranden
stats rådet L. Linde-lös och de närmaste
suppleanterna, assessor U. Kurtån och
lektor K. G. Göös.
—- le kyrka. J Nilsiä socken, belä-
gen omkring 9 mil norr ont Kuopio och
räknande omkring 14,000 intvånare, kont-
mer i den närmaste framtiden att uppfö-
ras en ny och tvacker kyrka af tegel i
stället för den hittills begagnade af trä,
hivilken blifwit så skral, att taket måst
nppstyltas med stöttor. Den nya kyr-
kan skall byggas i s. k. centralkyrkofortit
och bliwa orappad. Heimes längd blir
232 och bredden 178 fot. J inmön-
dig höjd skall hon mäta 72 fot. waer
hufwudingången blir hon försedd med
ett torn af 243 fots höjd» eller med
korset inberäknadt 257 fot. Ofiver heti-
nes iuidtelparti reser sig ett mindre torn
(s. k. takryttare) genom hwilkett takda-
gern intränger, äfwensom ett ännu min-
dre dylikt öfwer korgafweln. Golftvet
kontnter att göras af cetnentbetong och
nppwärmningen skall ske medels ribbng-
nar af Gurneys sy–’tem. Denna nya
" kyrka blir kanske den största i landsorten,
ty hon kommer att inrymma icke mindre
än 2,500 sittplatser. Ritttingarna till
den wackra kyrkan, sotn skall uppföras i
romanisk stil, äro gjorda å ,,Kiseleffs
arkitekturbyrå« härstädes. (Folkiv·)
— Ambnlatoriska skolplancr i Kuo-
pio landssözlsamling Härtmt berät-
tar «Sawo«: kyrkostätnman senaste lör-
dag förkastadekförsamlingen i grund kyrko-
rådets förslag, att flere ambulatoriska
skolor måtte inrättas i Kuopio landsför-
samling. Dettna sak hade blifmit för-
beredd mera än som måhända hittills
tvarit manligt med sådana ärenden. Frått
predikstolen hade upprepade uppmanin-
gar gjorts för saken, och fullständiga
förslag till reglementen redan publicerats.
Men wid kyrkostäntntau mar den öfwer-
wägande delen af sjelftoa allmogen, trots
presterskapets öfwertalningar, asgjordt
emot slere atitbulatoriska skolors inrät-
tande. ,,Hetnskolan är bäst! Wi haftoa
redan folkskola i tvår byl« woro ut-
rop, med hwilka allntogeinäntten yttrade
sin tillslutnittg till dem, hwilka talade
emot de ambulatoriska skolorna och fram-
höllo att tnan erhåller bättre underwis-
ning i hwarje hem i samma mon som
folkskolorna hinna werka. — ,,Sawo««
afslutar sitt referat ont stämman med
följande ord: ,,Allntänna åsigten inom
församlingen ivisade sig alldeles ivara
den, att nya ambulatoriska skolor ej be-
höfwas. Qch huftvudtuotitvet till detta
beslut tvar synbarligen att de ej behöf-
tvas, emedan församlingen redait har till-
räckligt folkskolor« sför ttärtvarande sju).
— En werkstad på hjul. F- n.
uppehåller sig i Gamlakarleby en i Pe-
dersöre socken hemmahörande person,
sotn på ett säreget sätt inrättat åt sig
boningsrum, skärsliperiiverkstad o del-
tois filioerkstad. På tre hjul, ttagoti
welocipedfornt, har han bygt ett stånd,
hwaruti han ittlogerar sig såwäl dag
som natt, matskafferiet har hatt till sitt-
plats wid arbetet med slipningett, och
slipstenarue sättes i rörelse med wanlig
tramp. På ett framsäte sitter mannen,
då han färdas längs ivägen och sätter
sin ioandrande bostad i gång genom
ttvenne ivefivar, font ntedels ivexelwerk
sätta framhjulet i rörelse, och hela bygg-
naden, placerad på ttvå höga bakre hjul,
följer med. Mannen har sjelf konstruerat
allt. (N. P.)
Söndagen predika:
J Nikolaikyrkatt2 finsk högmessa kl. 9 pastor
Enktvist; — swensk; höinessa kl. 12 pastor
Bergroth;; — finsk aftonsång kl. 6 pastor
Broberg.
J Gat-ila kyrkan swensk högmessa kl. 9 pastor
Bergroth; — finsk högmessa kl. 12 pastor
Enkwtst; — stvensk aftonsång kl. 6.
Wid Georgsgatatt l2: stoenst predikan kl.11
f. in. och 7 e. tn·
Gräswikögatan R:o 12 predikan kl. 7. e. in.
af E. Petterson.
Bönestuuder med bibelförklaring
hållas:
Mändag ·i Stadstnissionshtjddan kl.
f7 på finska: pastor Bergroth.
Tisdag i Gatttla kyr an kl. 6 på siden-
ska: pastor Hahl.
Onsdag i Nikolaikyrkatt kl. spå finska-
pastor .Hahl.
Fredaä i Stadsm isst ans-hyddan kl
7 p swenska: pastor Bergroth.
Den internationella missions-
konfereusen i Landtm.
Ill-
Om ntohamedanismens inflytande
i socialt, politiskt och religiöst afseettde
hölls en intressant och upplysande diskus-
sion. Orsaken till att denna fråga upp-
togs bland diskussionsämnena låg när-
mast i de uppgifter, sotn oupphörligt
uppdykade i den europeiska pressen —
i tidningar såtväl sout iresebeskrifttingar
— att denna läras inflytande wore stadd
i ständig tillwäxt, särskildt i de länder,
der den kristna missionen mest bedrifwes,
och att man derföre på många håll kont-
mit till den slutsats, att missionärerne
wäl förmå rubba infödingarnes tro på
deras egen religions sanning, men att då
malet emellan islam och kristendomen
förelägges dessa sednare, det är till is-
lam, som i synnerhet de upplyste af dem
sluta fig. Diskussiouen öppnades af den
wälkände anglo-indiern, Sir Willia m
H u nter, som på det eividentaste sätt
ådagalade att dessa uppgifter wore stri-
dande emot de faktiska förhållanden-
Mohamedanismetts tilltväxt i Indien hål-
ler jemna steg med den inohamedanska
befolkningens tillwäxt, men ont ntan sä-
luuda katt anse att denna ökas med 10
proc. otn året, så har deretttot under de
sista åren antalet af de kristne ökats med
64 proc. Att mohamedaner fitutes till
slere tiotal millioner i Jttdiett, är tvis-
serligen ett faktum och det torde derföre
dröja länge nog, förrän de kristnas antal-
äftven om förökningen går isamma pro-
portion soin hittills, kan mäta sig med
deras; men allt sedan islam engång
med fanatismens eld och sioärd gjort sitt
första intrång i detta land, har ingett
nämnivärd öfwergåitg till denna lära egt
ruin. Buddhister haswai sekler bott bred-
ivid mohamedaner utan att känna sig
lockade att öfwergå till dessas religion;
men kotnmer en kristen predikant till or-
ten, då uppstår oro i sinnena, då inser
buddhisten det ohållbara i sin egen tro
och öfwergår — icke till islam utantill
kristendomen. Hatt ser i missionären
hivad han aldrig sett i mohamedanen —-
en protest emot all den orätt och mång-
wisa, font hittills opåtaldt fått ega rum,
emot slafhandeltt och opiutuhandeltt, emot
förtrtjck och osedlighet, och den upplyste
buddhisten fittiterttumera tvanligen äfwen
i missionären sitt wederlike, ofta sin lä-
rotttästare i intellektuelt afseende. Wåra
kyrkor sända nu sina främste män till
fronten, wåra högskolor och universitet
gynna missionen; wetenskaplig bildning
och gruttdlighet saknas allt mindre ofta
i detta arbete. Englands samivete håller
omsider på att toaktta, och ingen engelsk
presttnan skulle i dag mera wåga offent-
ligare smäda missionen, redatt af den
orsak att han skulle tveta sig dernted fåra
det allmänna rättsmedtvetandet hos folket.
D:r Bruce, från Persiett, afgaf ett
kort redogörelse för mohamedanernestna-
raliska ståndpunkt i detta land. För att
en utlättdning, sade han, skall kunna be-
döma religionen hos det folk, blaitd hwil-
ket han tvistas, måste han se till dess
frukter, sådana de te sig i sedligt afseen-
de, och dessa äro iPersiett icke goda-
De kutttta icke heller ioara det, ty otn
man går till gritnden och källatt af den
möhantedanska religionen, dess stiftares
eget lif, så ntöter man för det mesta en-
dast mörka sidor. Ett jemförelse emellan
stiftaren af tvår religions lis och stifta-
ren af mohamedanismens lif är i detta
afseende omöjlig; tvi tvåga icke en gång
ställa dem sida wid sida. D:r Bruce
rekommenderade sir Williatit Muir
,,Life of Mohamed«, såsoni kastande ett
upplysande ljtts öfwer den mohamedan-
ska frågan. Ett anmärkningswärd mot-
sats förefinnes emellan Mohatneds tidi-
gare och hans senare bana. Börjait af
hatts bana kunde t. o. nt. kallas marker
i jemförelse med den tid, då den falske
profeten war man åt elfwa hustrur.
Mohamcd har i sitt system degraderat
och nedsatt qwiunan djupare än ens nå-
gon hednisk religion har gjort det; såsom
profet har han gjort sig skyldig till nedriga
och grymma mord. Hioad Koratt beträf-
far, så fastän den innehåller många upp-
lyftattde sidor, har den dock aldrig an-
tvändts att höja folket. Det existerar
ingen öfwersättnittg af densamma för det
lägre folkets behof. De läsa den icke,
känna den icke, och derföre har äfwen
denna bok, ont den än skulle haft för-
ntåga dertill, aldrig ktmnat förädla folket.
De lägre klasserna af mohamedanerna
äro de okunnigaste af alla de folk, med
hwilka d:r Bruce kommit iberöring; ntait
gör ingenting för deras uppfostran, och
redatt denna okunnighet gör dem oemot-
tagliga för alla förädlattde inflytanden-
D:r S ch r e ib e r från Barmen talade
ont tillståndet på de holländska indiska
öarne. Ehuru antalet inohatttedatter der
icke är stort, får ntan dock ej ioara blind
för att de som finnas, ntioeckla stor etter-
gi i att toerka till förtnån för sin reli-
gion och mot kristendomen- Utau twif-
iuel får matt på den stigande lättheten
att färdas och tillökningen af ångbåtar
skriftoa tilltagandet af pilgrimsfärderna
till Mekka. Men äfwen fråttsedt
dessa, måste titan erkänna att mohame-
danerna på de Ostindiska öartta, långt-
ifrån att wara slöa och okunniga, twätt-
om äro ganska intelligenta, och att de i
motsats till de i Persiett, fästa stor ivigt
ivid barnens uppfostran. Skolor finnas
i mängd och elevernas antal har under
de tre sista åreit ökats med 55 proc.
Men på sanuna gåttg är äfnten kristen-
domens inflytande i tilltagande; dessa
båda kulturer stodo ännu nyligen mot
hwarandra temligen jentnstarka, men gläd-
jande är att ktttttta säga att på senare
tider segern afgjort lutar på kristendo-
mens sida. Jttfödingarne sluta sig mass-
ivis till kristendomen — att se ett in-
född prest eller ordets förkunnare är in-
gen sällsynthet — och tillochmed från
ntohamcdattismett har ett anmärknings-
wärd öftvergång egt rum. D:r Schreiber
trodde att det icke inågot annat land
finnes så ntångaomtvända ntohatnedaner
som på Jatva och Sumatra.
D:r P ost från Syrien sade att den
ntohantedanska frågatt bäst bör kttntta be-
dömas ur synpunkten af qtviunaus ställ-
ning. Och nr denna synpunkt bör i
sjelftoa tverket hwarje religions större eller
mindre toärde bedöntmas. Det är stor
glädje bland de mohamedanska folkett när
ett gosse födes, men när ett flicka födes,
gråter iitodren och mottager kondolerings-
besök. Det första flickan får lära sig, är
att hon och hennes mor äro tvarelser af
en lägre ordning. Hatt får icke lära sig
läsa, får icke någon uppfostran alls.
Och skulle utohatnedattska flickor få lära
att läsa och tänka, få skulle det äftven
wara omöjligt att uppehålla haremsyste-
inet med dess sivartsjuka och stnåaktiga
grymhet. Wid 10 senast wid 15 års
ålder bortgiftes flickan. För några da-
gar är hon föremål för intresse och akt-
ning, men derefter ittträder hoit iett
mörk framtid. Dessa stackars qiviunor
haftoasamma känslor och mottagligheter
sotn deras kristna systrar; men allt godt
hos dem måste owilkorligen utslockna un-
der polygamins förbannelser. Religio-
ncns tröst är dem förwägrad och sålunda
har hälften af befolkningen sjunkit i yt-
terligt elände. Den intverkatt allt detta
ntöfwar på männen hwilka i sin barn-
dom uppfostras under harems inflytande,
är mycket dålig. Det är twifwel under-
kastadt huruwida mohantedanistnen ens
kunnat höja ett så lågt stående land font
det wilda Arabien; men i länder sådana
som Persieit, Syrien och Egypten har den
ej ntöftvat annat än ett dåligt inflytande.
J politiskt afseende företer mohameda-
nistnen den mest absoluta despotism, som
någonsin befläckat jordens yta. Dess
makt htvilar på stoärdet, och detta swärd
har det anivändt på ett sätt, som saknar
sitt inotstycke i historiett. Det måste der-
före betraktas såsom ett nnderwerk att
under sådana förhållanden en återstod af
kristendom änntt kunnat bewaras hos
några af de folk som bliftvit underkuf-
wade af det mahantedanska fivärdet, få-
sont hos kopterna, tnoraniterna och arkite-
nierna. Att så kttnnat ske bewisar kri-
stendotnens östveruaturliga kraft och katt
wäl, om något, få tagas font ett under-
pant på att Gud har för afsigt att helt
och hållet återipiuua dessa folk för Kristi
lära-
Rev. E. S e ll från Madras framhöll
några af ittohamedanisinens ljusare sidor.
Ehuru man måste inedgifwa att moha-
ntedatternas allmänna ståndpunkt är så-
dan som anförts, så har dock en refor-
iuatorisk riktning fått insteg bland moha-
medatternaJi Judieu. Dessa reformato-
rer förneka koranens bokstafliga inspira-
tioit samt hållit före att polygaittitt,kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
